Satellitnavigation har nästan blivit samma sak som GPS i folkmun - nu är det dags att lära om! Europa har beslutat sig för att bygga ett eget, oberoende system som heter Galileo efter den italienske vetenskapsmannen Galileo Gallilei.
Satellitnavigation - en del av vardagen
Amerikanska försvarets satellitnavigationssystem GPS har funnits i många år och vi har lärt oss lita på systemet i en mångfald applikationer. Från början var det tänkt att vara ett hjälpmedel på slagfältet som till och med kunde användas för att styra bomber och kryssningsmissiler i precisionsattacker. GPS har sedan med tiden funnit alltfler civila tillämpningar inom tidssynkronisering av datakommunikationsnät, stadsplanering, samordning av transporter, övervakning av farligt eller värdefullt gods eller för att bara hitta rätt i stan eller i svampskogen.
Allteftersom systemet får fler och samhällsekonomiskt viktiga funktioner, ökar behovet av att Europa skaffar sig ett eget system under Europeisk politisk kontroll. Därför har EU i samarbete med ESA beslutat sig för att utveckla ett nytt, civilt satellitnavigationssystem som heter Galileo.
Galileosystemet
Galileo kommer att bestå av 30 satelliter i tre olika banplan på ca 20 000 kilometers höjd när det är i drift år 2011. Systemet kommer att kunna användas tillsammamns med GPS, det vill säga att mottagarna i framtiden kan ta emot signaler från både GPS och Galileo-satelliterna. Galileo har förstås dragit nytta av senaste teknik och kan därför ge bättre positionsnoggrannhet och ge större funktionssäkerhet så att till och med trafikflyget kan våga lita på satellitnavigation. Den öppna gratistjänsten ger 4 meters nogrannhet under 95 % av tiden.
GPS och Galileo kommer att tillsammans ge tillgång till dubbelt så många satelliter att mäta mot vilket minskar risken för att bli skymd i stadsmiljöer. Det betyder att perioder utan positionsbestämning i städer krymper väsentligt.
Försökssatelliter visar vägen!
Galileo-projektet är nu igång och en första försökssatellit, GIOVE-A finns i bana sedan 28 december 2005. Satellitens uppgift är att visa för internationella frekvensmyndigheter att man menar allvar med projektet och ger också tillfälle att utvärdera strålmiljön i tilltänkta banhöjder, och ger möjlighet att mäta på signalkvalitet på marken, med mera.
Nästa steg är att bygga och sända upp en försökskonstellation med fyra satelliter för att utvärdera systemkonstruktionen och få erfarenheter från systemdrift i bana och att prova de olika markstationer som skall ingå i systemet. Denna etapp kallas IOV, In-Orbit Verification.
För IOV har Saab Ericsson Space efter enträget marknadsföringsarbete och deltagande i prototypkonstruktion, erhållit ett flertal order på utveckling och tillverkning av utrustning ombord på satelliterna:
som styr och kontrollerar satellitens funktioner (Integrated Command and Data Unit, ICDU).
Navigationsignalgeneratorn (Navigation Signal Generation Unit, NSGU). Enheten genererar de komplexa digitala signaler som mottagarna på marken använder för att beräkna sin position. Enheten är kritisk för systemet och skall därför levereras av två oberoende leverantörer.
Digital basbandsprocessor för "Mission Receiver" (MISREC) som används för att ta emot data från markstationer för att säkerställa korrekt systemfunktion.
Datorkort till säkerhetsenheterna som används för att kryptera kommunikation med markstationer och för att förhindra otillåten användning av systemet och dess tjänster.
C-bandsantenn till "Mission Receiver".
S-bandsantenner för styrning och kontroll av satelliterna.
Termiska isolationsfiltar (Multi-Layer Insulation, MLI).
Transportcontainers till satelliterna.
Hanteringsutrustning för satelliternas nyttolaster. Det är glädjande att Saab Ericsson Space och Sverige hävdat sig så väl i hård internationell konkurrens!
Till slut skall ytterligare 26 satelliter byggas och sändas upp till år 2011 för att uppnå full systemfunktion. Räkna med att Saab Ericsson Space håller sig väl framme!
Många intressenter
Ett flertal länder utanför Europa vill vara med om att bygga detta civila satellitnavigationssystem. Kina, Indien, Israel och Brasilien har redan tecknat avtal men fler kan tänkas ansluta sig. Politisk kontroll av systemet kommer dock att hållas inom EU.
Konstnärlig bild av Galileosystemet (ESA)
Signalgenerator, NSGU, avsedd för försökssatelliten GIOVE-B.
Utvecklad av Saab Ericsson Space under ESA-kontrakt i samarbete
med Austrian Aerospace i Wien och EADS Astrium i Ottobrunn.
NSGU betyder Navigation Signal Generation Unit. Enheten generar de komplexa digitala koder som sänds ut av Galileo-satelliterna för att systemets användare med hjälp av sina mottagare skall kunna räkna ut sin position med hög noggrannhet.
