Det räcker inte med att partiklarna är laddade: de måste också komma med tillräcklig fart, åtminstone några tusen kilometer per sekund. Får de sådan fart, vilket de kan få i några områden i jordens "magnetosfär" (en sorts magnetisk bubbla runt jorden) där elektriska strömmar flyter, och sedan kommer ner i jordatmosfären så knockar de till atomerna i luften så starkt att de börjar lysa.

Anders Eriksson 2008-10-14

Om någon skulle presentera en inspelning av hörbart ljud från norrsken är det många som skulle vara intresserade. Många försök att spela in ljud har gjorts, men inget har varit lyckosamt. Det finns åtskilliga vittnesmål från personer som hört ljud samtidigt som de har sett norrsken, men någon inspelning finns inte. Det finns inte heller någon accepterad förklaring angående hur ljud skulle kunna uppkomma i samband med norrsken. Ett förslag är att det i själva verket rör sig om ett meteorologiskt fenomen som kallas "Low level jet" och att detta har råkat inträffa samtidigt som det har varit norrsken. Ett annat förslag handlar om att människan kan uppfatta starka ljusfenomen delvis som ljud på grund av hur våra nerver och vår hjärna är konstruerade. Det har också spekulerats i att starka elektriska fält kan ge upphov till spetsurladdningar nära marken i samband med norrsken.

Så jag kan alltså inte bistå med någon ljudinspelning.

Man har lyckats mäta upp mycket lågfrekvent ljud från norrsken, men detta är ljud med så låg frekvens att det inte kan höras.

Ingrid Sandahl
2008-10-02

För att se norrsken behöver det vara tillräckligt mörkt och så behöver man befinna sig under den så kallade norrskensovalen. Du hittar en aktuell bild på norrskensovalen till exempel på  www.spaceweather.com 
För det mesta ligger norra Sverige under norrskensovalen varje natt. Ibland händer det att norrskensovalen är så stor att norrsken kan ses även i de södra delarna av landet. För att se norrskenet måste det också vara tillräckligt mörkt och det är det i Nordsverige från slutet av augusti till början av april. Sedan behöver det förstås vara klart väder. Det exakta valet av ort är inte kritiskt. En ort med bra väderstatistik är Abisko. I allmänhet inträffar de starkaste norrskenen hos oss före midnatt.

Ingrid Sandahl
2008-09-23

Roligt att höra att du är intresserad av norrsken. Det finns flera saker som man kan göra praktiskt med norrsken. Till att börja med kan du hålla ögonen öppna och försöka se norrsken i Sundsvall. I och för sig är vi just nu på en låg nivå i solcykeln, men du kan titta på en sida som heter www.spaceweather.com. Där finns bilder på norrskensovalen och det finns uppgifter om utbrott som ägt rum på solen. Du skulle kunna kolla hur bra förutsägelserna stämmer.

Sedan kan du göra något med data som finns på nätet. Här på Institutet för rymdfysik i Kiruna görs observatoriemätningar som läggs ut i realtid på nätet, och du kan också komma åt arkivet för bservatorieomätningar. Jag förslår att du tittar på bilder på norrsken från vår firmamentkamera (all-sky camera) som tar en bild i minuten av himlavalvet under den mörka delen av dygnet. Du hittar data på www.irf.se/allsky . Där finns också något som heter keogram som ger en bra översikt. Ett keogram består av nord-sydliga smala utsnitt av en
massa norrskensbilder som sätts ihop till en tidsserie.

Norrskensbilderna kan sedan jämföras med mätningar av jordens magnetfält i Kiruna som finns på www.irf.se/mag. Du kan till exempel se efter hur många nanoteslas störning det blir i samband med norrskensutbrott (när norrskenet flammar upp) och se efter när på dygnet man får de starkaste störningarna eller hur vanliga störningar av olika styrka är. Det är bäst att titta på diagrammet med "fixed scale".

När du har läst lite allmänt om norrsken tror jag att du själv kommer att komma på frågor som du skulle vilja besvara med hjälp av dessa data.

Ingrid Sandahl
2008-09-23

Jordens magnetfält orsakas av elektriska strömmar i jordens inre, närmare bestämt i det område som kallas för jordens yttre kärna. Bilder av hur det ser ut hittar du till exempel på

http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnetosfären  

Du kan också pröva att skriva in magnetosfären eller magnetosphere på Google.

Polarsken uppkommer när laddade partiklar från rymden träffar jordens övre atmosfär. Jordens magnetfält styr de laddade partiklarna. På bilderna av magnetfältet ser du att det är långt i norr och långt i söder som magnetfältlinjerna går ner mot den övre atmosfären.

Ibland inträffar störningar i magnetfältet, magnetiska stormar, och då kan polarsken i vissa fall visa sig nästan nere vid ekvatorn.

Ingrid Sandahl
2008-03-14

Jordens magnetfält mäts ständigt vid en rad magnetiska observatorier spridda över hela jordklotet. Sedan ett antal år tillbaka mäts det också av satelliter. Magnetfältet i långt tillbaka kan man till exempel få reda på genom att titta på avlagringar på sjöbottnar och i havet. När korn av magnetiskt material avlagras kan de rikta in sig efter det rådande magnetiska fältet. Några fler exempel på hur man studerar magnetfältet förr, paleomagnetism, hittar du på http://en.wikipedia.org/wiki/Paleomagnetism  

Tyvärr verkar denna text bara finnas på engelska.

Ingrid Sandahl
2008-03-14

 

Det är inte troligt att själva norrskenet påverkar den globala uppvärmningen. Däremot vet vi att temperaturen på jorden bland annat beror av att vi får energi från solen. Variationer i energiflödet från solen påverkar norrskenet och det påverkar också jorden på andra sätt. Den intressanta frågan är hur viktiga solvariationerna är för klimatet. De allra flesta forskare anser att det är klart bevisat att de antropogena effekterna är betydligt viktigare för den globala uppvärmningen än vad solvariationerna är, men mitt intryck är att allt fler forskare idag också anser att solvariationerna har en viss betydelse. Det råder delade meningar om vilka mekanismerna är för solvariationernas påverkan. En mekanism som studeras har att göra med hur den kosmiska strålningen påverkar molnbildning. Solvariationerna påverkar den mängd kosmisk strålning som når jorden. Vid solfläcksmaximum går den kosmiska strålningen ner. En annan faktor som varierar kraftigt är UV-strålningen, framför allt den mer kortvågiga UV-strålningen, och detta påverkar den övre atmosfären. Om du vill läsa mer kan du gå till:
http://spacecenter.dk/research/sun-climate/other/global-warming

Ingrid Sandahl
2008-03-14
 

Här på jorden har magnetiten knappast någon större betydelse för var norrskenet uppträder. Däremot har magnetiska material i Marsskorpan betydelse för norrskensliknande fenomen på planeten Mars. Mars har inget eget magnetfält så som jorden har, utan de svaga magnetfält som finns där beror endast på magnetiska mineral i Marsskorpan. Ovanför de magnetiska anomalierna på Mars har man både mätt upp ljusfenomen och accelererade laddade partiklar från rymden. Det är inte realistisk att öka intensiteten av norrskenet på jorden. I vissa rymdexperiment skickas intensiva radiovågor upp i rymden och dessa kan ge upphov till norrskensliknande ljus, men det ljuset är så svagt att det inte upplevs som intressant för en åskådare som är ute efter en skönhetsupplevelse. Det bästa sättet att ge folk ökade möjligheter att uppleva norrsken (förutom de naturliga) är nog film, helst IMAX. Det är också viktigt att minska ljusföroreningar (= onödigt ljus) som försvårar förutsättningarna för att se det naturliga norrskenet. Se hemsidan http://www.darksky.org/mc/page.do  , International Darksky Association. Här har ni som sysslar med design ett stort ansvar.Ingrid Sandahl
2008-03-14

Norrskenet ligger som en stor ring runt nordpolen med nederkanten på
ungefär 100 km höjd över marken. Ringen kan växa och krympa beroende på solens aktivitet. Den är förskjuten åt jordens nattsida. På vår longitud går ringen på natten oftast ovanför Nordskandinavien och på dagen ovanför Spetsbergen. Vid vissa tillfällen i samband med
magnetiska stormar syns norrsken längre söderut, till och med ner i
Medelhavsområdet. Det finns alltså chans emellanåt även i Helsingborg.

Sydsken är samma sak som Norrsken men på södra halvklotet. De är ofta mer eller mindre spegelbilder av varandra.

Ingrid Sandahl
2008-01-29

Astronomin är full av fenomen. Jag förslår att du till att börja med
funderar över vad du själv har sett för något på himlen. Sedan tycker
jag att du ska gå till biblioteket och leta reda på några
populärvetenskapliga böcker om astronomi och bläddra. Bland annat har Marie Rådbo skrivit en hel rad bra böcker. Det finns så många fenomen, så du kan omöjligtvis ta med alla i ditt arbete. Du måste begränsa dig och välja ut några stycken.

Ingrid Sandahl
2007-12-18

Det allra mesta norrskensljuset kommer från syre och kväve. En del
kommer från väte. Det händer att man ser ljus som kommer från natrium.

Det starkaste norrskensljuset kommer från atomärt syre. Det mesta av
ljuset från kväve kommer från kvävemolekyler med två atomer som kan vara antingen neutrala eller joniserade (ha förlorat en elektron).

Ingrid Sandahl
2007-12-18

För att man ska kunna se norrsken måste det vara mörkt och klart. Det är ungefär lika mycket norrsken alla tider på året, möjligen med en liten ökning runt vår- och höstdagjämning. Största chansen att se ett norrskensutbrott har man vid magnetisk midnatt som i Sverige inträffar cirka halv elva på kvällen. De starkaste norrskenen här dyker i allmänhet upp före midnatt.

Ingrid Sandahl
2007-12-18

Norrsken kan ha en lång rad färger. Den vanligaste färgen vi brukar se är en gulgrön färg som kommer från syreatomer. Rött i övre delen av norrskenet kommer också från syre. Röda nederkanter kommer från kvävemolekyler. Rött kan också komma från protoner. Violetta och blå färger kommer från kväve.

Ingrid Sandahl
2007-12-18

De partiklar som ger upphov till norrsken kommer dels från solen, dels från jordens atmosfär. På nattsidan kommer partiklarna närmast från jorden magnetiska svans, från ett område som kallas plasmaskiktet. Partiklarna i plasmaskiktet kommer både från solvinden och från jordens övre atmosfär och man vet inte riktigt hur många som kommer från vardera källan.

Energi från solvinden gör att partiklarna i plasmaskiket accelereras så att de blir mycket snabba. De får alltså mycket rörelseenergi.

När de snabba partiklarna från plasmaskiktet kommer ner till atmosfären krockar de partiklarna i luften. Då hoppar en del av rörelseenergin över till luftpartiklarna. Efter en liten stund släpper luftpartiklarna, atomer eller molekyler, ifrån sig överskottsenergin i form av en ljusblixt. Ljusblixten kallas också ett ljuskvantum.

När ljuset rör sig beror det på att de snabba partiklarna från rymden träffar atmosfären på ett nytt ställe. Det kan bero på att källan ute i rymden har flyttat på sig eller att jordens magnetfält har ändrat sin form. Det är ju jordens magnetfält som styr partiklarna från rymden.

Ingrid Sandahl
2007-12-18
 

Många personer har hört ljud samtidigt som de har sett norrsken, men det är ännu inte klarlagt om dessa ljud verkligen har något samband med norrsken. Det skulle också kunna vara ett ljud som uppkommer av någon annan anledning, till exempel i samband med vissa vädertyper. Det finns inte någon bra förklaring till hur norrsken skulle kunna ge upphov till ljud och det saknas mätningar som otvetydigt visar ett samband mellan ljud och norrsken.

Ingrid Sandahl
2007-12-18

Kosmiska partiklar, även kallad kosmisk strålning, är partiklar med väldigt hög energi. Det finns många olika slags partiklar i den kosmiska strålningen. De bromsas upp när de krockar med atomer och molekyler i jordens atmosfär. Lyckligtvis är jordens atmosfär bra på att stoppa kosmisk strålning.

De laddade partiklar från rymden som ger upphov till norrsken har lägre energi än den kosmiska strålningen. De krockar också med atomer och molekyler i jordens atmosfär. I varje krock förlorar de en del energi till atmosfärens atomer och molekyler. Eftersom de har lägre energi från början än den kosmiska strålningen bromsas de upp på högre höjd i atmosfären. Norrskenspartiklar tränger sällan lägre än 100 km.

Den energi som atomerna och molekylerna i atmosfären tagit upp kan sedan skickas ut som ljusblixtar. Det är dessa ljusblixtar som sammanlagt blir norrsken. Norrsken består av hundratals miljoner ljusblixtar varje sekund. Varje atomslag och molekylslag ger blixtar av vissa bestämda färger. Grönt norrskensljus kommer från syreatomer.

Ingrid Sandahl
2007-12-04

Har du tittat på den populärvetenskapliga informationen på IRFs (Institutet för rymdfysik) hemsida, www.irf.se? Framför allt kan jag rekommendera sidorna
https://mailbox.ssc.se/exchweb/bin/redir.asp?URL=http://www.irf.se/norrsken/
och
https://mailbox.ssc.se/exchweb/bin/redir.asp?URL=http://www.irf.se/program/sspt/rpg/popular/index.html

Norrsken kan ses i hela Sverige. I norra Sverige kan man se det nästan varje natt, men det måste förstås vara mörkt och klart väder. I södra Sverige kan det ses i genomsnitt någon gång per månad. Ett problem för de flesta av oss är dock att vi bor i samhällen med så mycket ljus att det är svårt att se natthimlen.

På www.spaceweather.com kan du få information om störningar på solen som kan förväntas leda till utbredda norrsken.  Där finns också en karta med aktuell norrskensoval, Current auroral oval. Du kan klicka under den och välja Europa.

För att verkligen se norrsken behöver man vara på en mörk plats och låta ögonen bli vana vid mörkret. Man måste också titta ofta, var tionde minut eller så, för det intensivaste norrskenet varar ofta bara några minuter.

Ingrid Sandahl
2007-11-27

Samtidigt som det blir norrsken händer det mycket annat i rymden, sådant som till exempel kan påverka satelliter och vår elförsörjning. Därför är det bra att veta i förväg om det ska bli kraftiga norrskensutbrott. Då kan satellitoperatörer och elbolag vidta säkerhetsåtgärder. Det är förstås också bra att få veta det i förväg om man vill titta på norrsken.

På www.spaceweather.com  kan du få information om störningar på solen som kan förväntas leda till utbredda norrsken. Där finns också en karta med aktuell norrskensoval, Current auroral oval. Du kan klicka under den och välja Europa

Ingrid Sandahl
2007-11-27
 

Den största användningen som man har i vardagen av norrsken tycker jag är skönhetsupplevelsen. Att få se ett intensivt norrskensutbrott är något alldeles speciellt, det tycker jag fortfarande efter 32 år i Kiruna.

För forskare har norrskenet betydelse för att det berättar mycket om fysikaliska processer i rymden nära jorden. Norrskenet är faktiskt det enda synliga tecknet på att dessa processer finns. Forskning om norrsken har lett fram till många grundläggande fysikkunskaper.

Ingrid Sandahl
2007-11-27
 

En oförklarlig fråga är en fråga som inte går att besvara. En oförklarad fråga är en fråga som vi ännu inte har kunnat besvara. Jag kan inte komma på någon oförklarlig fråga när det gäller norrsken eftersom norrsken är ett naturfenomen som följer naturens lagar. Däremot finns det en rad oförklarade frågor. Det finns också frågor som vi inte kan besvara ännu därför att nuvarande mätinstrument och metoder inte räcker till.

Vi kan till exempel inte förutsäga exakt när ett norrskensutbrott ska äga rum. Det finns mycket kvar att ta reda på om hur det går till när energi från solen överförs till de laddade partiklar som ger upphov till norrsken. Norrskenet kan se ut på många olika sätt och det finns mycket kvar att ta reda på när det gäller att förklara hur alla olika former uppkommer.

Ingrid Sandahl
2007-11-27
 

Om man bor söder om de områden där norrsken vanligtvis syns så är chansen att se norrsken större under år med hög solaktivitet. Aktuell information om solaktiviteten kan du hitta på

http://www.sec.noaa.gov/SolarCycle/  

Solaktivteten är som högst ungefär vart elfte år. Senaste maximum inträffade 2000-2001. Nästa maximum kan förväntas 2012. Men solen kan även under andra år få utbrott som gör att det blir stora norrsken. Just nu är solaktiviteten väldigt låg.

Om man befinner sig långt norrut, till exempel i norra Sverige, är det ofta norrsken även om solaktiviteten är låg. Där är det viktigare att vädret är klart. Givetvis måste det också vara mörkt. I Kiruna brukar vi kunna se norrsken från slutet av augusti till början av april.

Ingrid Sandahl
2007-11-12

Ja, jag vill väldigt gärna höra förklaringen. Detta är en fråga som engagerar allmänheten när i norr mycket, eftersom väldigt många har upplevt att de hört ljud i samband med norrsken. (Själv har jag inte hört det.) Jag ska inte påstå att jag har lagt ner någon forskningsmöda på problemet eftersom det inte är en fråga som ingår i vårt forskningsprogram, men för några år sedan läste jag lite artiklar i ärendet. Där var slutsatsen att det inte finns någon bra förklaring och att det saknas mätningar. Därför brukar jag uppmana folk att försöka göra så bra iakttagelser som möjligt om de skulle råka höra ljud i samband med norrsken. Det är mycket möjligt att rymdforskare och meteorologer har pratat för lite med varandra.

Jag tycker att det finns anledning att skriva en kort artikel med förklaringen och skicka in till någon av de tidskrifter som rymdforskare brukar läsa. Jag tänker direkt på EOS Transactions of American Geophysical Union. Det är många som skulle vara intresserade. Även om detta i dina ögon är kvasivetenskap.

Ingrid Sandahl
2007-11-14

 
Norrskenet lyser därför att det består av en massa små ljusblixtar.
När det är norrsken kommer en massa laddade partiklar från rymden in mot jordens atmosfär. De laddade partiklarna är kolossalt snabba. När de krockar med jordens atmosfär hoppar energipaket över från de
laddade partiklarna till atomer i atmosfären. Efter en kort stund gör
sig atomen av med energipaketen genom att skicka ut en ljusblixt. När
du ser ett norrsken ser du många miljoner miljoner ljusblixtar.

Ingrid Sandahl
2007-10-31

Norrsken kan se ut på väldigt många olika sätt. Du kan hitta bilder på
norrsken på Internet på flera ställen, till exempel på Institutet för
rymdfysik: www.irf.se , klicka på Populärvetenskap och sedan på Auroral pictures. Ett annat ställe är
http://www.spaceweather.com/aurora/gallery.html . Det är ett
bildgalleri dit olika privatpersoner skickar in sina norrskensbilder.

Ingrid Sandahl
2007-10-31

Det går att göra vissa förutsägelser, men det finns rätt stor osäkerhet i dem.

För det första kan vi konstatera att det alltid finns norrsken. Det
man vill förutsäga är på vilken latitud norrskenet blir synligt eller
om och när ett stort norrskensutbrott, en så kallad substorm, ska
inträffa.

Man kan titta på solen med hjälp av satelliter och teleskop. Om man
ser att det blir ett stort utbrott på solen och särskilt om det kommer
en så kallad koronamassutkastning är det stor sannolikhet för att
norrskenet blir utbrett och intensivt om ett eller ett par dygn.Tiden
mellan utbrott och norrsken beror på hur snabb solvinden är vid
tillfället.

Solen roterar ett varv på 27 dygn. Om det har varit starka norrsken en
viss natt är sannolikheten stor att det blir starka norrsken även 27
dygn senare.

De utbredda och starka norrskenen varierar ungefär i takt med
solfläcktalen som har maximum ungefär vart elfte år, men starka
norrsken kan förekomma även nära solfläcksminimum. Det är större
sannolikhet för starka norrsken om det för tillfället finns stora
eller många solfläckar.

En bra hemsida är www.spaceweather.com  Där får man information om
det har hänt något särskilt på solen.

På den norska sidan http://full.storm.no/tv2/nordlys.aspx  finns
prognoser över var norrskenet kommer att synas i kväll. Dessa
prognoser säger dock ingenting om när på kvällen norrskensutbrott
kommer att inträffa.

Om man upptäcker ett svagt norrsken är det bäst att hålla god uppsikt
och titta ofta, var tionde minut eller så. Norrskenet kan snabbt bli
starkare och den intensivaste fasen av ett norrsken varar ofta bara
några minuter.

På www.irf.se/allsky  finns bilder i realtid från norrskenskameran vid
Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Ingrid Sandahl
2007-10-09 

Det finns till exempel på IRFs hemsida. Gå till www.irf.se och välj
Populärvetenskap eller Popular Science. Gå ner i menyn som kommer upp och välj Auroral pictures.

Direktadress är:
http://www.irf.se/Popular/?dbfile=auroral%20pics&dbsec=Administration  

Där hittar du både videoklipp av norrsken som visar norrskenet i
normal hastighet och länkar till mpg-filer som visar norrskenet på
hela himlavalvet. Det finns mpg-filer för de flesta nätter sedan 2005.
Videoklippen är tagna av olika forskare vid IRF och mpg-filerna av en
kamera i Abisko.

Ingrid Sandahl
2007-09-03
 

 
I genomsnitt är norrsken synligt från Gävle ungefär en gång i månaden, men på grund av gatubelysning och andra stadsljus är det för det mesta svårt att upptäcka. Dessutom varar den intensivaste fasen av ett norrskensutbrott kort tid, oftast mindre än tio minuter.

Ingrid Sandahl
2007-07-30 

 
Rymdkapplöpningen har lett till att satelliter och rymdfarkoster utvecklats, och det har gjort att man kan göra mätningar på plats i rymden. Tack vare detta har vi kunnat få kunskaper om hur rymden nära jorden ser ut som det inte hade varit möjligt att få om vi bara hade gjort mätningar från marken. Norrskenet är ju ett resultat av olika fysikaliska processer i rymden nära jorden.

Till exempel är det nödvändigt att vara i rymden för att direkt kunna mäta de snabba laddade partiklar som ger upphov till norrsken. Från rymden är det också möjligt att ta bilder av norrskenet uppifrån och om satelliten är tillräckligt högt upp kan den ta bilder av hela norrskensovalen samtidigt utan att hindras av moln eller jordens atmosfär. Man kan också ta fina bilder av solen som är norrskenets energikälla. Satelliter på mycket hög höjd kan mäta solvinden som är på väg mot jorden och som driver norrskenet.

Ingrid Sandahl
2007-06-01

 
Det har gjorts en del studier på om människokroppen påverkas i samband med norrsken, framför allt i öststaterna, men ännu har jag inte sett något resultat som på ett övertygande sätt visar att det finns en påverkan. Om det finns en sådan så är det knappast själva norrskenet som påverkar, utan i stället de variationer i jordens magnetiska fält som inträffar samtidigt.

Men som jämförelse kan jag då nämna att de variationer som man får i närheten av kroppen från en vanlig hårtork är betydligt större.

Däremot påverkas människan på så sätt att man blir inspirerad och förundrad när man får se ett fint norrsken. Det har lett till konstnärligt skapande och många myter.

Ingrid Sandahl
2007-05-26

 
Vi brukar inte kalla själva norrskenet för en kraft. Däremot behövs det energi för att det ska kunna bli norrsken och den energin kommer utifrån, från solen.

Ingrid Sandahl
2007-05-29

Norrsken kan ses i slutet av augusti. Före den 20 augusti är det för
ljust. De första kvällarna efter den 20 augusti måste norrskenet vara
oerhört starkt för att synas. Efter den 25 augusti är chanserna rätt
goda.


Ingrid Sandahl
2007-04-23

Norrskenet ligger som en ring runt polen. För det mesta går ringen över Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Alaska (USA), Kanada, Grönland och Island. Hur norrskensovalen ser ut för tillfället kan du se på www.sel.noaa.gov/pmap/index.html . Ibland växer norrskensovalen och då kan norrsken ses betydligt längre söderut. Under de senaste åren har det till exempel varit norrsken i Grekland och Mexiko. Norrskensovalen blir riktigt stor och bred när det har varit utbrott på solen.

Ingrid Sandahl 2007-04-16

Forskarna vet ännu inte vad exakt det är som utlöser en magnetisk substorm eller ett norrskensutbrott som vi kallar det på svenska. Fast ordet substorm används också.

Däremot vet vi att de flesta norrskensutbrott inträffar efter det att jordens magnetfält lagrat upp energi som det tagit emot från solvinden. Solvinden är laddade partiklar som hela tiden strömmar ut från solen åt alla håll med en hastighet av mellan 400 och 1000 km per sekund. Jordens magnetfält bombarderas av dessa partiklar.

Energi från solvinden lagras upp i jordens magnetfält. Magnetfältet för detta genom att ändra sin form. Den största ändringen av magnetfältets form sker på jordens nattsida. Särskilt mycket energi kommer in när solens magnetfält har en sydriktad komponent.

Norrskensutbrottet inträffar när magnetfältet återgår till sin ursprungliga form. I samband med detta sker en energiurladdning och laddade partiklar som finns på jordens nattsida accelereras ner mot den övre atmosfären och ger vackert norrsken.

Ingrid Sandahl 2007-04-05

Jag föreslår att du tittar på boklistan som finns på

http://documents.irf.se/get_document.php?path=P2/AUROPT/main&dbfile=Popular

I flera av dessa böcker kan du läsa om norrskensmyter, bland annat i böckerna av Brekke och Egeland, Eather, Tillhagen och i min bok. Bibioteket kan hjälpa dig att få tag i böckerna.

Ingrid Sandahl 2007-03-19

Likheten är att bägge är ljus på himlen. Men annars är det stora skillnader. Regnbågens ljus är ljus från solen och innehåller alla färger. Norrskenets ljus kommer från en lysande gas och innehåller bara några färger. Regnbågen är ett optiskt fenomen och platsen där den syns beror på var betraktaren står. Varje betraktare har sin egen regnbåge. Norrskenet däremot har en bestämd position i varje ögonblick. Regnbågen uppstår när solljus bryts i vattendroppar. Norrsken uppstår när den övre atmosfären träffas av snabba laddade partiklar från rymden.

Ingrid Sandahl 2007-03-19

Bilden från Mars som du frågar om är vad man kallar en visualisering, inte ett fotografi. Den är alltså framställd i en dator. Just denna bild visar resultat av en modellberäkning.

Bilder på röntgenstrålning har funnits länge. Tänk på vanliga röntgenbilder som man tar på sjukhus! Röntgenstrålning syns på fotografisk film eftersom film är känslig för mycket kortare våglängder än vad ögat är.

Fina exempel på mätningar av röntgenstrålning i rymden ser du på

http://pixie.spasci.com/

Detta är mätningar av röntgennorrsken med instrumentet PIXIE på satelliten Polar. Gå in på fliken Image/Movie Archive och välj Active Aurora Movies!

Ingrid Sandahl 2007-03-16

Det är mycket bra frågor du ställer. Jag skickade dem vidare till Mats Holmström, forskare vid IRF som bland annat arbetar med röntgenstrålningen på Mars .

Både i norrsken och i en gnista så uppkommer ljuset när en atom avger ett energiöverskott. På fysikerspråk säger man att en exciterad atom återgår till grundtillståndet. Den extra energin har atomen fått efter att ha kolliderat med till exempel en snabb elektron.

När det gäller elektriska gnistor hänvisar Mats till http://en.wikipedia.org/wiki/Spark_gap#Spark_visibility

Däremot skiljer norrsken och gnistor sig åt i hur de snabba elektronerna får sin höga hastighet. För norrsken sker det med en rad olika fysikaliska processer ute i rymden. Vid uppladdningsfenomen accelereras elektronerna i ett elektriskt fält och elektriska fält finns också med i accelerationen av norrskenselektroner men oftast på ett mer komplicerat sätt.

Angående röntgenstrålningen kring Mars så skriver Mats att den uppkommer när joner i solvinden som saknar många elektroner (t.ex. O6+) plockar upp en elektron från en neutral atom (t.ex. H) i de yttersta delarna av Mars atmosfär. Jonen (t.ex. O5+) är då exciterad (elektronen är i ett yttre elektronskal) och när den övergår till grundtillståndet (elektronen faller in i ett inre skal) avges energi i form av röntgenstrålning. Bilden visar var röntgenstrålningen uppkommer.

Ingrid Sandahl 2007-03-14

För att framställa ljus med en process liknande den i norrsken och behöver du ha en vacuumtank eller nästan lufttom behållare. Så ditt förslag fungerar tyvärr inte. Om du vill läsa om konstgjorda norrsken rekommenderar jag att du söker på nätet på ordet terrella.

Ett fint terrellaexperiment har byggts upp på Tromsø museum: http://uit.no/tmu/152/28?From=15

Wikipedia har en bra beskrivning av terrellaexperiment http://en.wikipedia.org/wiki/Terrella

Norrsken uppkommer när molekyler och atomer tar upp energi från snabba laddade partiklar och sedan skickar ut energin igen i form av ljuskvanta. Om lufttrycket är högt förloras energin i stället genom kollisioner med andra atomer och molekyler.

Ingrid Sandahl 2007-01-08

I Sverige är chanserna störst i nordligaste delen av landet, men norrsken ses även längre söderut emellanåt. Det är alltid norrsken och norrskenet ligger som en stor ring, norrskensovalen, ovanför jordklotet. Däremot ser man inte alltid norrsken om man befinner sig på en bestämd plats på jorden. Dels kan norrskensovalen växa och krympa och dels sitter den snett så att den når längre söderut på natten än på dagen. Jorden vrider sig under norrskenet.

Om man tillbringar tre nätter i nordligaste Sverige, till exempel i Kiruna eller i Abisko och har tur med vädret är chansen att få se norrsken mycket god. Men man måste också se till att man är på en mörk plats och att man tittar ofta. Norrskenet är som starkast under norrskenskutbrott, och dessa varar oftast mindre än 10 minuter.

Lycka till med norrskensjakten!

Ingrid Sandahl 2007-01-16

Själva norrskenet gör inte någon skada. Snarare tvärtom, det är ett vackert skådespel att titta på.

Däremot kan fenomen som hänger ihop med norrskenet ställa till problem. De laddade partiklar som också ger upphov till norrsken kan påverka satelliter på olika sätt. De kan göra så att delar av satelliterna får elektrisk uppladdning och när det sedan sker en urladdning kan elektroniken skadas. De påverkar solpanelerna så att dessa efterhand försämras.

I samband med norrsken flyter elektriska strömmar på upp till en miljon Ampere längs med norrskensbågarna. De strömmarna påverkar jordens magnetfält och snabba variationer i jordens magnetfält kan ge upphov till strömmar i långa ledningar på marken. Sådana strömmar kan till exempel ge överbelastning i transformatorer.

Du kan också hitta mer information på IRFs hemsida www.irf.se  och på www.spaceweather.com

Ingrid Sandahl 2006-12-03

Det är faktiskt alltid norrsken. Det ser man tydligt med kameror som sitter på satelliter. Norrskenet bildar alltid en ring runt den magnetiska nordpolen. Ringen, som kallas norrskensovalen, kan vara större eller mindre, mest beroende på hur aktiv solen är. Ringen sitter också assymetriskt så att den kommer längre söderut på den sida av jorden som är vänd bort från solen.

Norrskenet varierar också kraftigt i intensitet. De flesta nätter inträffar ett eller flera norrskensutbrott och då är det framför allt norrskenet på nattsidan som blossar upp. Den intensivaste fasen i ett norrskensutbrott varar oftast inte mer än ungefär 10 minuter.

Du kan läsa mer på nätet, till exempel på IRFs hemsida www.irf.se . Där hittar du också norrskensstatistik.

Ingrid Sandahl 2006-12-03

Norrsken har observerats vid ett antal tillfällen väldigt nära ekvatorn, bland annat på Samoa.

Polarsken uppkommer när laddade partiklar från rymden krockar med jordens övre atmosfär. De laddade partiklarna, det vill säga elektroner och positiva joner, styrs av jordens magnetiska fält.Formen på jordens magnetiska fält bestäms till viss del av solvinden. Solvinden består av laddade partiklar som ständigt kastas ut från solen. Ibland sker utbrott på solen som gör att solvinden blåser snabbare och med fler partiklar och då ändrar jordens magnetfält sin form. Vid särskilt starka solutbrott kan jordens magnetfält ändra sin form så mycket att norrskenet hamnar nästan vid ekvatorn.

Mer om norrsken hittar du på IRFs (Institutet för rymdfysik) hemsida www.irf.se . Klicka på populärvetenskap. En lista på böcker om norrsken finns på www.irf.se/auropt  klicka på Popular science.

Ingrid Sandahl 2006-11-20

Jag har i olika böcker läst beskrivningar om att till exempel hundar reagerat på norrsken, men jag vet inte hur sanna dessa är. Jag har frågat renskötare, som ju borde veta, om renarna reagerar på norrsken på något sätt, men de jag har frågat har sagt att renarna är så vana så de bryr sig inte.

Ingrid Sandahl 2006-11-14

Sydskenet har samma färger som norrskenet. Om du vill ha närmare information om vilka färger det handlar om rekommenderar jag att du försöker hitta min bok, Norrsken budbärare från rymden. Du bör kunna få tag i den via något bibliotek.

Norrskenets rörelser styrs av processer i rymden nära jorden. Det finns en rad olika typer av rörelser som alla har samband med någon fysikalisk process.

Ett exempel på en sådan process: De laddade partiklar som ger upphov till norrsken styrs av jordens magnetiska fält. I samband med norrsken uppträder elektriska strömmar på upp till 1 miljon Ampere ovanför norrskenet och dessa påverkar det magnetiska fältet. Då styrs norrskenspartiklarna till ett annat ställe och norrskenet rör sig.

Ingrid Sandahl 2006-11-14

Det som bestämmer var på jorden norrskenet hamnar är jordens magnetfält. Magnetfältet styr nämligen de laddade partiklar från rymden som träffar jordens atmosfär och där ger upphov till norrskensljuset.

Formen på jordens magnetfält styrs både av processer i jordens inre och av solvinden och det interplanetära magnetfältet. Det interplanetära magnetfältet är egentligen solens magnetfält. Vid solutbrott blir det kraftiga variationer i solvinden och det interplanetära magnetfältet och när dessa träffar jorden ändrar också jordens magnetfält sin form. Efter riktigt kraftiga solutbrott kan jordens magnetfält ändra sin form så mycket att norrskenet hamnar mycket närmare ekvatorn.

Energin till norrskenet kommer via solvinden. Solutbrott medför även att mer energi kommer till jordens magnetosfär och en del av detta energitillskott visar sig som starkare norrsken.

Ingrid Sandahl 2006-11-08

Jag rekommenderar att du först försöker få tag på boken "Norrsken - Budbärare från rymden". Jag skrev den för några år sedan, mycket med tanke på att skolungdom skulle kunna få svar på just den typ av frågor du ställer. Ditt skolbibliotek eller något annat bibliotek i din stad kan säkert hjälpa dig att låna hem boken om de inte redan har den.

Du kan också hitta en hel del information på nätet, till exempel på www.irf.se  under rubriken Populärvetenskap.

Ingrid Sandahl 2006-11-08

Din första fråga är mycket bra och det är också en fråga som forskarna ställer sig. Ett intensivt arbete pågår för att förstå vad det är som sätter igång koronamassutkastningar och andra plötsliga händelser på solen. Säkert är solens magnetiska fält inblandat i processen.

Vi behöver inte vara oroliga för att en magnetisk storm ska slå ut all elförsörjning på jorden. Elledningar konstrueras med tanke på att magnetfältet kan genomgå plötsliga ändringar. Lokala eller regionala strömavbrott har dock förekommit och kommer säkert att inträffa fler gånger.

Det finns satelliter uppe som observerar solen och som kan användas till att ge varning i förväg till kraftbolagen. Metoder utvecklas för att göra dessa förutsägelser allt mer pålitliga.

Ingrid Sandahl 2006-11-03

Norrskenets motsvarighet på södra halvklotet heter sydsken. Ett gemensamt namn för bägge är polarsken. Norrsken och sydsken är ofta spegelbilder av varandra, särskilt om man tittar på de storskaliga formerna. I genomsnitt är norrsken och sydsken ungefär lika starka.

Polarsken uppkommer när laddade partiklar från rymden krockar med jordens övre atmosfär. De laddade partiklarna, det vill säga elektroner och positiva joner, styrs av jordens magnetiska fält. Norrskenet och sydskenet blir spegelbilder av varandra därför att magnetfällinjerna går från södra halvklotet i en vid båge ut från jorden och sedan tillbaka in mot norra halvklotet. Norrskensformerna styrs av fysikaliska processer längs fältlinjen så det är rätt naturligt att polarskenet vid både den norra och den södra fotpunkten (platsen där magnetfältlinjen träffar övre atmosfären) liknar varandra.

Ingrid Sandahl 2006-10-17

Det finns en mängd olika projekt för att studera norrsken, både med mätningar från marken och med satelliter. Du kan börja med att gå in på irfs hemsida (Institutet för rymdfysik), www.irf.se och läsa om olika projekt där. Där hittar du också länkar till en rad satellitprojekt. Om du vill ha en översikt över optiska mätningar från marken kan du titta på hemsidan för det Internationella nätverket för optiska norrskensstudier som du hittar på alis.irf.se/auropt . Där finns länkar till olika instrument runt om i världen. Ett annat viktigt instrument för mätningar från marken är inkoherentspridningsradar. Den internationella forskningsorganisationen EISCAT Scientific association har inkoherentspridningsradar i Nordskandinavien och på Svalbard. Hemsida www.eiscat.com.

Ingrid Sandahl 2006-09-28

Hej! Jag befinner mig på semester och har inte tillgång till litteratur. Dessa svar blir därför inte uttömmande.

1. Det som gör att radiovågor reflekteras i samband med norrsken är den extra jonisation som norrskenet ger upphov till. Jag har inte hört talas om att det skulle finna några norrskens-MUF och -LUF, men detta är å andra sidan utanför mitt specialområde.

En hemsida med mycket information om moderna jonosonder är http://ulcar.uml.edu/DPS.htm

Där finns också en litteraturlista på slutet.

2. G-regionen beskrev ett område med fria elektroner ovanför F2-regionen med dess existens har inte fastställts. Man brukar inte använda denna term numera. Det är inte samma sak som Van-Allenbältena. Van-Allenbältena finns i allra högsta grad och är områden där jordens magnetfält fångat in laddade partiklar med mycket hög energi.

3. Man talar ibland om ett C-skikt. Detta är ett namn som emellanåt används för den nedre delen av D-skiktet, delen under 70 km där jonisationen orsakas av kosmisk strålning. Några A- och B-skikt finns inte i jonosfären.

Några litteraturtips har jag svårt att ge på stående fot. Ska det vara en bok på svenska eller går det bra med engelska? Ska det vara en populärvetenskaplig bok eller går det bra med en lärobok i jonosfärfysik?

Ett bra kompendium för allmän introduktion är Rymdfysik av Carl-Gunne Fälthammar, Kungliga Tekniska Högskolan.

Ingrid Sandahl 2006-07-10

Det finns norrsken året om, men under sommaren är det för ljust för att man ska kunna se det. Den period under vilken man har chans att se norrsken i Kiruna är från slutet av augusti till början av april.

Ingrid Sandahl 2006-06-12

Det finns inte några problem med själva norrskenet som jag kan komma på. Det skulle i så fall vara risken för att man tittar på det medan man kör bil och därför orsakar en olycka. Då menar jag alltså själva norrskensljuset.

Vad som däremot kan åstadkomma problem är det så kallade rymdvädret som har ett samband med norrskenet. Det finns flera olika effekter. Bland annat uppstår starka elektriska strömmar i jonosfären som flyter horisontellt längs norrskensbågar på ungefär 100 km höjd. Dessa leder till stora ändringar i jordens magnetiska fält som i sin tur kan leda till starka strömmar i långa ledare på marken. Vill det sig illa kan de här strömmarna bli så starka att de orsakar strömavbrott.

En annan effekt som inträffar samtidigt med norrskenet är att mängden laddade partiklar ökar på många ställen i rymden. Detta kan skada satelliter.

Problemen kan åtgärdas genom att man designar sina elsystemen eller satelliter så att de kan tåla väldigt starka strömmar eller väldigt många partiklar. Ett annat sätt är att förutsäga rymdvädret och stänga av satelliter eller delar av elsystem när en stark störning är i antågande.

Det allra första problemet åtgärdas lämpligen genom att stanna bilen och njuta av norrskenet från en parkeringplats, men det är förstås självklart.

Jorden omges av ett tunt gashölje, atmosfären, och i rymden där utanför rör sig snabba laddade partiklar, plasma. Norrsken uppkommer när en del av dessa partiklar kommer in i jordens atmosfär och krockar med atomer och molekyler som finns där. När partiklarna krockar bildas ett ljus och det är detta ljus som kallas norrsken.

De flesta partiklar som skapar norrsken på nattsidan kommer ursprungligen ifrån den översta delen av jordens atmosfär, jonosfären, men har fått en enorm hastighet med hjälp av energi från solvinden. Partiklarna fångas in av jordens magnetfält och styrs mot jordens poler. När partikeln når atmosfären krockar den med någon av de många atomer som finns där. På dagsidan kan också en del partiklar från solvinden ta sig ner till atmosfären och ge upphov till norrsken.

När partikeln krockar med en atom tar atomen över lite av den energi som fått partikeln att röra på sig. Partikeln fortsätter att röra sig, med lite lägre hastighet eftersom den blivit av med lite energi, och krockar snart med en ny atom.

Atomen som tagit över energin från partikeln från rymden har nu lite för mycket energi. Atomen släpper iväg energin som bildar ett ljus. Nästa atom som krockar med partikeln tar också åt sig en del av rörelse energin och partikeln rör sig ännu långsammare. Även den nya atomen kommer att släppa ifrån sig energin som ljus. När partikeln rör sig längre ner genom atmosfären ligger atomerna allt tätare och partikeln krockar allt oftare. Varje gång partikeln krockar rör den sig lite långsammare och nytt ljus bildas.

När partikeln krockat ett antal gånger har den förlorat så mycket av sin rörelse energi att den har tappat all fart och nu är helt still. Detta brukar ske när partikeln finns ungefär 100 kilometer ovanför jordens yta. När många partiklar krockar med olika atomer som sedan släpper iväg sitt ljus så blir det ett synligt norrsken.

Det är en fråga som har diskuterats mycket och länge. Vissa säger att norrskener helt klart har ett ljud, medan andra säger att det omöjligt kan vara så. En sak som får vissa forskare att tvivla är att de som hört ljudet säger att det sker precis samtidigt som norrskenet flammar som starkast på himlen. Eftersom ljudet består av ljudvågor, som rör sig långsammare än ljuset, så kan ljudet omöjligt höras samtidigt som man ser ljuset. Det beror på att norrskenet finns på ca 100 kilometers höjd och på grund av det långa avståndet skulle ljudet försenas nästan fem minuter jämfört med ljuset.

Trots alla tvivel så är det många människor runt i stort sett hela norrskenszonen som har hört ljud i samband med mycket starka norrsken. Man har tyvärr inte lyckats att spela in dessa ljud, men alla beskrivningar av ljuden är väldigt lika oberoende från vilken del av norrskenszonen de kommer.
Norrskenet verkar ha två olika ljud, ett sprakande som gnistorna från en eld, och ett sorts vinande. Ljuden har hörts vid klart och stilla väder samtidigt som norrskenet har rört sig häftigt och befunnit sig rakt ovanför den lysnande personen. Ljud av norrsken är väldigt ovanligt och det finns många personer som har sett massor av norrsken utan att någonsin ha hört det.

Det finns faktiskt alltid norrsken någonstans på himlen även om man inte kan se dem. Runt polerna finns det alltid en ring av norrsken men det är inte säkert att man kan se dem från den plats man själv befinner sig på. De syns inte på dagen och på sommaren då det är för ljust.

En magnetisk substorm är en störning i det magnetiska fältet. Störningen sker i norrskens zonen och beror på förändringar i magnetfältet och på olika laddade partiklar i magnetosfärens svans. Stormen varar ca. 10-30 minuter och under denna tid brukar det bli extra starka norrsken.

Jorden är en stor magnet som omges av ett magnetfält, liknande det som finns hos en stavmagnet.
Jorden utgör ett hinder för solvinden (laddade partiklar från solen). Det mesta av av solvindsplasmat viker av och strömmar förbi jorden, man kan jämföra med hur det ser ut runt en sten i en bäck. Solvinden innesluter jordens magnetfält i en sorts bubbla och det är den bubblan som är jordens magnetosfär. Magnetosfären fungerar som ett skyddsrum för jorden, den ser till att inte alla partiklar från rymden träffar jorden. Magnetosfärer finns kring de planeter som har magnetfält, men även andra astronomiska objekt och hela galaxer kan ha magnetosfär.
Bubblan ligger runt jorden och dess magnetfält. På dagsidan, som är vänd mot solen, trycker solvinden ihop jordens magnetfält och på nattsidan drar solvinden ut fältet till en lång svans som kallas magnetsvansen och fortsätter långt ut i rymden, bortom månens bana.
Varje sekund träffas magnetosfärens yttre gräns, magnetopausen, av enormt mycket energi.Det är faktiskt lika mycket energi som de svenska elkraftverken producerar tillsammans på tre år. Av all den energin är det bara en liten del som träffar jordens atmosfär och av energin som träffar atmosfären är det bara en liten del som blir norrsken. Den energimängden räcker dock gott och väl till färgsprakande skådespel på himlen.

Solvinden består till största delen av protoner, positivt laddade partiklar, och elektroner, negativt laddade partiklar, som slungas ut från solen med en enorm hastighet, ca 400 kilometer/sekund. Dessa laddade partiklar kallas med ett gemensamt ord för plasma.

Nederkanten brukar vara vid omkring 100 km, ibland lite lägre, särskilt om norrskenet är intensivt. Största ljusintensitet i allmänhet mellan 100-130 km. Sedan avtar ljuset ju längre upp man kommer. Ibland finns norrskensljus upp till 1000 km men för det mesta upp till så där en 300-500 km.

Om man kommer väldigt långt söderut, ner mot Antarktis, ser man faktiskt sydsken. Norrsken och sydsken är egentligen samma sak.

Luften består av olika ämnen, till exempel syre och kväve. När elektroner krockar med syre blir det vissa bestämda färger, mest grönt och rött. När de krockar med kväve blir det blått och violett. Varje ämne i luften ger sina speciella färger. Genom att titta på färgerna kan man ta reda på vad det finns för ämnen där uppe.

Man ser det oftast långt norrut på jorden. Att det hamnar långt norrut beror på att jorden har ett magnetiskt fält. (Det är det magnetiska fältet som gör att kompassnålar pekar mot norr.) Det magnetiska fältet kan styra elektronerna från rymden.

Runt jorden finns luften som ett tunt skal. Utifrån rymden kommer små partiklar som kallas elektroner. De krockar med luften och när de krockar uppstår ljus. Det ljuset är norrsken. Krockarna sker högt upp, på 100-300 km höjd.