Hittar du inte din fråga?
Fråga våra experter
Raketer
Jag undrar varför dom behöver utrymma testställningen vid uppskjutningstest efter rymdfärjeunderhållningen?

Visa svar

Dölj svar
Generellt utrymmer man alltid omgivningen runt raketen då något innebär högre risk. T.ex finns det ibland giftiga bränslen på en raket, så när dessa tankas vill man att få människor skall finnas i närheten. Dessutom finns detsprängladdningar på raketen för att kunna spränga den om den far åt fel håll. Då dessa sprängämnen aktiverats, t.ex. vid ett uppskjutningstest så utrymmer man också runt raketen.
Hoppas jag svarat på din fråga.
Ulf Palmnäs 2008-10-22
Varför behövs en raket? Går det att flyga med flygplan till månen?

Visa svar

Dölj svar
Ett flygplan behöver luft för att vingarna skall lyfta och jetmotorerna skall fungera. Vanliga flygplan flyger till ca 12 km höjd och speciella militära flygplan kan flyga till ca 25 kms höjd. Atmosfären/luften blir allt tunnare med höjden och man brukar sätta gränsen där den tar slut vid 100 km. Så därför kan inte flygplan flyga till månen.
Raketer däremot behöver inte luft för att fungera utan de flyger lika bra (eller till och bättre) i rymden där det saknas luft.
Ulf Palmnäs 2008-10-14
Vad består en raket av?

Visa svar

Dölj svar
En raket består huvudsakligen av bränsletankar, raketmotorer, datorer som styr raketen samt en noskon som sitter över den satellit som man skall placera in i en bana, oftast runt jorden.
Ulf Palmnäs 2008-10-06
Under förutsättning att man har "obegränsad tillgång till energi", hur lång tid tar det att uppnå hastigheten c om accelerationen är 1g? Nåja, OK, låt oss nöja oss med 95% av c ;-) och tidsparadoxen bekymrar mig inte heller… Finns det någon bekväm formel att använda?

Visa svar

Dölj svar
I sin enklaste form är hastigheten en funtion av tiden och accelerationen dvs v = t * a
så då blir t = v/a vilket i ditt fall blir = 300 000 000 m/s / 10 m/s*s
En snabb handräkning (med risk för fel) ger 500 000 minuter, 8333 timmar, dvs 347 dagar, dvs ca 1 år.
Ulf Palmnäs 2008-09-02
Jag undrar hur månlandaren kunde komma tillbaka till raketen efter att den gjort sitt nere på månen?

Visa svar

Dölj svar
Månlandaren hade en motor att landa med, men även en motor att åka upp till omloppsbana med igen. Så när de var färdiga fick de vänta tills servicemodulen, som befann sig i omloppsbana kring månen, var i rätt läge och sedan åkte de upp och dockade med den. På de bifogade länkarna finner du mer information
Ulf Palmnäs 2008-03-20
Hur kan det bli gravitation om raketen är på?

Visa svar

Dölj svar
När raketen är på trycks personerna ombord åt det håll som motorn är riktad eftersom raketmotorn skapar acceleration (inte gravitation). Det är samma kraft du känner i en bil när man gasar eller bromsar bilen.
Ulf Palmnäs 2008-03-20
Varför åker så många delar bort när man startar?

Visa svar

Dölj svar
Det som brukar "flyga bort" vid starten är is som bildats på utsidan av väte och syre tankarna. Sedan finns oftats även en eller flera armar som glider bort som håller ledningar för bränslen, luft, samt alla el och kommunikationskablar.
Ulf Palmnäs 2008-03-19
Hur mycket eld tar det för en rymdraket att åka upp i rymden?

Visa svar

Dölj svar
En raket drivs inte av eld utan av raketbränsle och syre och när det brinner och åker ut med hög hastighet, då ser det ut som eld. Europas Ariane 5-raket behöver över 600 ton bränsle och syre för att komma upp i omloppsbana med en last av 9 ton satelliter.
Ulf Palmnäs 2008-02-15
Hur klarar man syreförsörjningen i en rymdraket?

Visa svar

Dölj svar
En rymdraket utan besättning behöver bara syre till raketmotorerna, vilket man har i tankarna. En kapsel med människor på en rymdraket kan dels använda syre i tankar eller använda katalys för att framställa syre ur vatten.
Ulf Palmnäs 2008-01-31
Vad kostar det att bygga en rymdraket?

Visa svar

Dölj svar
Det varierar väldigt mycket på storleken och erfarenheten hos de som utvecklar. Men storleksorningen är 50 miljarder kronor för att utveclka en större raket och över 1 miljard kronor att sedan bygga varje raket.
Ulf Palmnäs 2008-01-31
Varför har rymdraketer flytande bränsle?

Visa svar

Dölj svar
Det finns flera anledningar.
- Flytande bränsle har oftast högre energiinnehåll/kg än fast bränsle, dvs raketen kan vara mindre.
- En flytandebränsleraketmotor kan stängas av och sättas på medan fastbränslemotorn brinner tills bränslet är slut.
Ulf Palmnäs 2007-12-10
För att röra sig i rymden, utan atmosfär, måste väl motorerna man använder sig av använda masströgheten i de gaser de skickar ut för att röra sig framåt? Isåfall borde man kunna få en raket som accelererar snabbare om man använder sig av ett bränsle som ger ifrån sig tyngre gaser, oavsett vilken hastighet de utgående gaserna har?

Visa svar

Dölj svar
Den genererade kraften är massa gånger hastigheten i kvadrat. Alltså är det viktigare med hög hastighet än tung gas. En bra bok är Sutton "rocket propulsion elements".
Ulf Palmnäs 2007-12-10
Hur mycket har längden på rymdraketen ökat sedan 1942 till 2006?

Visa svar

Dölj svar
De första riktiga rymdraketerna kom ju först 1957 i Ryssland och USA. Den amerikanska Vanguard som bara lyfte 9 kg till låg omloppsbana var 22 Meter hög. Den högsta raketen var Saturnus 5 som var 110 meter hög.
Idag är de mest använda större rymdraketerna snarare mellan 50 och 65 meter långa/höga.
Ulf Palmnäs 2007-11-15
Finns det något sätt att göra rymdraketer miljövänligare eller är det så att länderna är för snåla för att utveckla det?

Visa svar

Dölj svar
Dagens raketer innebär mycket liten del av den totala miljöpåverkan. Varje raket dock innehåller en anselig mängd bränsle så att samtliga västerländska raketer gör miljöutredningar som del av sin utveckling.
Om man jämför utvecklingen inom de europeiska Ariane-raketerna så hr man övergått från de tämligen giftiga och cancerogena bränslena NTO och MMH i Ariane 4 till fast bränsle i boostrarna samt väte och syre i steg 1 och steg 2 på Ariane 5. Vid förbränning av väte och syre blir förbränningsprodukten vatten, kan det bli mer miljövänligt?
Utvecklingen av Ariane 5 kostade Europas länder cirka 70 miljarder kronor.
Ulf Palmnäs 2007-10-02
Hur utbildar ni folk?

Visa svar

Dölj svar
Jag jobbar på Volvo Aero och vi anställer personer med väldigt olika utbildningar för vår rymdverksamhet, men mest ingenjörer för våra utvecklingsprojekt och operatörer för vår tillverkning. Vi har ett stort program för interntutbildning där allt från gymnasietutbildning till doktorsutbildning ingår.
Ulf Palmnäs 2007-09-10
Hastighet är förstås en mycket viktig parameter i raketuppskjutningar. I rymden kan man ju förstås inte använda pitot-rör som i ett flygplan. Vilka andra möjligheter att mäta hastighet finns (utan någon kontakt med jorden eller gps)? Och hur gör man det oftast? En annan fråga: Vissa rymdfarkoster använder stjärnorna som referens, kan man mäta avstånd på det viset? (Stjärnhimlen ser ju likadan ut i hela solsystemet, förutom planeter eller likn.)

Visa svar

Dölj svar
Man kan integrera signalen en och två gånger från accelerometrar som sitter på gyrostabiliserad platform. Då får man fart och position räknat från startplatsen i stjärnfasta koordinater.
Ulf Palmnäs
2007-06-15
Om man ska skjuta upp en raket med "turister" (personer som har betalat för att få åka med till rymdens gräns), vilken metod är säkrast? Starta från ett flygplan, uppskjutning med hjälp av helium eller raketer som kan återanvändas? (De skjuts upp 50 km och förs tillbaka med hjälp av en fallskärm.) Tack på förhand!

Visa svar

Dölj svar
Jag tror att åka upp och ner inne i något typ av flyplan är säkrast. Det är så kallt och så tunn luft i gränsen till rymden att man måste sitta inne i något. Och sedan när man skall tillbaka så tror jag vingar är säkrare och också lättare att styra tillbaka rätt plats än med fallskärmar.
Ulf Palmnäs
2007-06-01
Vet ni vilka krafter som påverkar raketen under uppskjutet?

Visa svar

Dölj svar
Vid en uppskjutning så påverkas främst raketen av gravitationen, accelerationen från de egna motorerna samt luftmotståndet.
Ulf Palmnäs
2007-06-01
Hur kan rymdraketer lyfta?

Visa svar

Dölj svar
Längst ner på rymdraketen så sitter en eller flera raketmotorer som är så starka att de kan lyfta mer än raketens vikt.
Ulf Palmnäs
2007-04-27
Hur fungerar rymdraketen?

Visa svar

Dölj svar
Genom vad man skulle kunna kalla för en "rekylprincip": man kastar ut något (avgaser) åt ett håll för att själv få fart åt det motsatta hållet.
Ta på dig ett par rullskridskor, ställ dig på ett mycket jämnt underlag och håll i munstycket till en vattenslang. Sprutar du vatten framåt kommer du själv att rulla bakåt. Sprutar du vatten bakåt far du framåt. Ju fortare vattnet strömmar ur slangen, desto högre fart får du åt andra hållet. För att få riktig sprutt på raketen så bränner man någon sorts bränsle och låter avgaserna spruta ut genom ett munstycke. Avgaserna tar mycket större plats än vad bränslet gjorde (ofta omkring tusen gånger så stor plats), så de trycks ut med stor fart genom munstycket. Raketen far då iväg åt andra hållet.
Anders Eriksson 2007-09-04
Vid raketuppskjutningar talar man om dragkraft i Newton, men hur räknar man om dragkraften till hästkrafter (HK) alt watt. (Undrar eftersom jag sett uppgifter om HK i raketmotorspecifikationer.)

Visa svar

Dölj svar
Har ingen bra förklaring men hittade på nätet att huvudmotorn på Ariane 5 Vulcain 2 producerar en dragkraft av 1,350 kN och att detta skall motsvaras av fyra miljoner HK.
Ulf Palmnäs 2007-04-13
Varför stannar passagerarflygplans utveckling av höjd och hastighet efter runt 1960-talet? Sedan det första flygplanet flög på 1800-talet och fram till 1960 var utvecklingen bra. Runt 40-50-talet gick man från propeller till jetålder, varför kom det inte något passagerarflygplan som flyger högre och snabbare än Concorde? Vi borde kunna flyga passagerarflygplan till månen redan nu idag om utvecklingen hade fortsatt efter 60-talet.

Visa svar

Dölj svar
Höjden som flygplanen flyger på är bl a.styrd av lufttryck, luftmotstånd och syrehalt. Att flyga mycket högre påverkar konstruktionen mycket p g a tryckskillnader. Att flyga mycket högre och snabbare påverkar även material i flygkroppen ur temperaturhänseende och att flyga högre påverkar motorns funktion så att man behöver egna syretankar.
Flyga till månen med ett flygplan kan man inte, mest p g a att nästan inget syre finns över 50 km höjd så jetmotorn funkar inte. Vingarna fungerar allt sämre på hög höjd så man behöver stora raketmotorer för att flyga än högre. Att ta med både bränsle och syretankar för att driva raketmotorn tar alltför stor volym av flygkroppen.
Hoppas att jag lyckas förklara en del av problemen som gör att man inte flyger i flygplan till månen.
Ulf Palmnäs 2007-04-13
Man gick från propeller- till jetålder på 40-60-talet, varför går man inte från jetålder till t ex ramjetålder eller något annat motorålder redan nu idag?

Visa svar

Dölj svar
Det civila flyget är drivet främst av ekonomiska hänsyn men även allt mer av miljöhänsyn. Utvecklingen från propeller till jetmotorer, med alltmer förfinad jetmotorteknik med allt mindre bränsleförbrukning och buller, har gett oss snabbare och billigare resor. Att flyga med mer komplicerade system som först jet, sedan ram och nu scrammotor skulle öka kostnaderna väsentligt och vinsten i tid tror jag mycket få är villiga att betala för. Concorde är ett exempel på detta.
Därför tror jag att under överskådlig tid att det är jetmotorer som gäller. Snarare är det fortsatta förbättringar som att använda pulsdetonation i brännkammaren som kommer att komma.
Ulf Palmnäs 2007-04-13
Hur snabbt ska en raket snurra för att ha jordens gravitation?

Visa svar

Dölj svar
Om ett rymdskepp åker till månen eller en annan planet så påverkas det så svagt av andra planeters/månars gravitation att allt som är löst flyter omkring inne i raketen. Om man vill skapa en artificiell gravitation kan man naturligtvis snurra farkosten längs sin längsgående axel. I flera filmer ser man detta bl.a. 2001 ett rymdäventyr. Hur fort man behöver snurra är helt styrt av radien på den ytan som man sedan rör sig på dvs insidan av rymdskeppet.
Prata med din fysiklärare så kan ni enkelt härleda en formel för att göra denna beräkning.
Ulf Palmnäs 2007-04-11
Hur landar man en rymdraket?

Visa svar

Dölj svar
De allra flesta rymdraket landar man inte utan de används bara för att skjuta upp satelliter till omloppsbanor i rymden. Delar av dessa rymdraketer faller tillbaka i atmosfären / luften och brinner upp innan de når jorden.
De raketer som transportera människor landar dock naturligtvis på jorden. Av de som används idag finns två sätt.
- Dels att i en kapsel broms farten via värmesköldar och sedan fallskärm landa i vatten (USA) eller på land (Ryssland / Kina)
- Dels att landa i en flygplansliknande rymdskyttel via värmesköldar och sedan vingar (USA och en gång även Sovjet) landa på landningsbana
Ulf Palmnäs 2007-01-30
Hur drivs/styrs en raket i rymden då det ej finns någon luft eller annan materia "att ta tag i"?

Visa svar

Dölj svar
En raketmotor får drivkraft genom att med hög hastighet kasta ut materia. Det ger en reaktionskraft i motsatt riktning oavsett om det finns något "att ta tag i". Som exempel kan man tänka sig en astronaut som "flyter" en bit ifrån sin rymdkapsel. Om vi nu tänker oss att astronauten och rymdkapseln är stilla relativt varandra så skulle astronauten kunna ta sig till rymdkapseln genom att kasta bort ett föremål i motsatt riktning till rymdkapseln och på så sätt ge sig själv en "knuff" mot rymdkapseln. På samma sätt fungerar en raketmotor, fast den "kastar" oftast ifrån sig heta gaser.
Jonas Tanhua 2007-01-26
Hur snabbt kan ett rymdraket åka?

Visa svar

Dölj svar
Den övre gränsen sätts av raketens storlek, mängden bränsle den har med sig samt effektiviteten av dess motorer. Idag är en praktisk gräns ca 15 km /s.
En satellit kan via speciella banor som använder planeternas dragningskraft ytterligare öka sin hastighet.
Ulf Palmnäs 2007-01-12
Vilket material är raketer gjorda av?

Visa svar

Dölj svar
Raketer är gjorda i många olika material allt från specialstål, titan och aluminium till koppar, plast och kork. Generellt kan man säga att man använder det material som ger tillräcklig konstruktionsmarginal och som är lättaste.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Hur många gånger kan man använda raketerna?

Visa svar

Dölj svar
Raketerna kan generellt bara användas 1 gång. Undantaget är rymdskytteln som efter mycket översyn kan användas flera gånger.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Hur mycket bränsle tar raketer?

Visa svar

Dölj svar
Olika raketer tar olika mängd bränsle. Oftast är ca 90% av startvikten bränsle. För den europeiska Ariane 5 innebär detta 670 ton bränsle vid start.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Jag undrar över hur stora utsläpp av koldioxid en raket av typen Discovery släpper ut vid en start, samt vad väte och syre bildar för något? Diväteoxid? Alltså vanligt vatten? Min fråga kan väl summeras såsom vad för miljöpåverkan en uppskjutning har.

Visa svar

Dölj svar
Detta är en fråga som var mycket stor för cirka 15 år sedan och NASA har gjort mycket grundliga miljökonsekvensutredningar. Utredningarna tar fasta på vad både fastbränsleboostrarna samt huvudraketmotorn (väte+ syre = vatten) släpper ut samt hur mycket och på vilken höjd. Samt vilken påverkan detta har på miljön.
Jag har inga siffror att ge dig utan bara slutsatsen från USA:s miljömyndighet att det är acceptabelt.
Om du söker på webben på "Shuttle Environmental Impact" så kan du läsa mer.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Jag undrar hur fort en raket åker från den startar till att den har nått ungefär 30 km?

Visa svar

Dölj svar
Det är mycket olika hastigheter för de olika raketer som finns. Nästan alla raketer står stilla på marken när de startar. Alla raketer vill så snabbt som möjligt komma över atmosfären och accelerera till omloppshastighet. För just 30 km har jag inget bra exempel men för t.ex. rymdskytteln så tar det c:a 9 minuter att nå en omloppsbana på över 200 km.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Står rymdstationen helt stilla i rymden eller åker den i en omloppsbana? Har förstått att rymdstationen är bemannad men vilka är där och hur länge har de varit där?

Visa svar

Dölj svar
Den åker i en omloppsbana. På den höjd som rymdstationen flyger,365 km, krävs en hastighet av 27700 km/h för att inte tappa höjd eller öka höjden.
För ett föremål skall uppnå en stabil rund bana kring jorden så måste jordens dragningkraft balanseras av "centrifugal" accelerationen som kommer från hastigheten.
Rymdstationen har en permanent besättning av 3 astro- och kosmonauter. Det byts oftast var 6:e månad. Astronauter är NASA:s rymdfarare och kosmonauter är ryska.
Mer information hittar du på Wikipedia om du söker på International Space Station.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Vad är en bärraket?

Visa svar

Dölj svar
Det finns många typer av raketer och missiler. En bärraket är en raket som skjuter upp last eller människor till en omloppsbana kring jorden eller till ännu högre banor.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Jag undrar varifrån rymdstationen får sin fart (28 000km/h)när den kretsar runt jorden, är det från uppskjutningshastigheten eller har den eget bränsle och motor?

Visa svar

Dölj svar
Varje del av ISS som skjutits upp har nått denna hastighet. Därefter bromsas ISS långsamt av den mycket tunna atmosfär som ändå finns på denna höjd runt jorden. För att "knuffa" tillbaka den till sin bana, används högst någon gång per år en rysk dockningsfarkost för att att öka farten och därmed höjden.
På den höjd som rymdstationen flyger ,365 km, har den en hastighet av 27700 km/h för att inte tappa höjd eller öka höjden. För ett föremål skall uppnå en stabil rund bana kring jorden så måste jordens dragningkraft balanseras av "centrifugal" accelerationen som kommer från hastigheten.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Jag skulle behöva en kort sammanfattning av hur en raketmotor fungerar.

Visa svar

Dölj svar
En raketmotors syfte är att omvandla den kemiska energin från förbränningen till rörelseenergi
Då rörelseenergin kan skrivas 1/2 * Massan * Hastigheten i kvadrat, inser man att get gäller att få
förbränningsprodukterna att åka ut motorn med så hög hastighet som möjligt. En bra raketmotor
som använder väte och syre som "bränslen" kan idag ge utloppshastigheter på c.a 4 km/s.
Sätt att generera höga hastigheter är dels valet av bränsle (hög energi)
men även höga tryck i brännkammaren. För att höja trycket kan man dels ha högt tryck i bränsle-
tankarna, vilket är bra för små motorer och små tankar, men för större raketer och större bränsle-
mängder är det pumpar och turbiner som driver dessa pumpar som är mer effektivt.
På bilden nedan kan man se att bränslet kommer från tankarna, man höjer trycket genom pumparna,
via ventiler kan man styra start och stop. Efter bränslet har tänds och brinner inne i brännkammaren
så flödar det ut vi ett Laval munstycke där maximal , supersonisk fart genereras.
Mer att läsa finns på dessa länkar är
http://science.howstuffworks.com/rocket2.htm
http://science.howstuffworks.com/rocket1.htm
Ulf Palmnäs 2007-01-15

Hur många raketer som Discovery har Nasa och vad heter de?

Visa svar

Dölj svar
Från början byggdes fyra skyttlar, Columbia, Challenger, Discovery and Atlantis. Challenger förstördes när den skjöts upp 1986, och Endeavour byggdes som dess ersättare. Columbia förstördes 2003 under landningen. Mer finns att läsa på
www.wikipedia.se Ulf Palmnäs 2007-01-03
Varför måste raketen ha hastigheten 27000km/h när det bara är 400km till ISS?

Visa svar

Dölj svar
Det enkla svaret är för att ISS flyger med 27 000 km/h.
På den höjd som rymdstationen flyger, 400 km, har den en hastighet av 27000 km/h för att inte tappa höjd eller öka höjden. För att ett föremål skall uppnå en stabil rund bana kring jorden så måste jordens dragningkraft balanseras av "centrifugal" accelerationen som kommer från hastigheten.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Vi har diskuterat om hur långt upp rymdfärjan flög. Den med Fuglesang. Kan ni hjälpa oss med detta?

Visa svar

Dölj svar
Rymdfärjan Discovery som Christer Fuglesang flög till rymdstationen med nådde en höjd på mellan 350 km och 400 km.
Ulf Palmnäs 2007-01-03
Jag undrar hur en rymdfärja förflyttar sig när den ska docka med ISS?

Visa svar

Dölj svar
Den flygbana som rymdskytteln tar när den skall docka med ISS är mycket komplicerad. Hela syftet är att på ett energieffektivt sätt och med minsta risk närma sig ISS och sedan docka. Sättet med vilket skytteln förflyttar sig är med små raketer som den har på främre och bakre delarna. Med hjälp av raketerna kan den manövrera och vrida sig åt alla håll.
Ulf Palmnäs 2006-12-18
Varför åker man upp till rymdstationen i omloppsbana och framförallt varför åker man så många varv som 43 som jag hört ? Åker man i omloppsbana på samma sätt när man åker till månen ?

Visa svar

Dölj svar
Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar. men jag försöker svara.
När skytteln åker till rymdstationen så använder den en bana som tar längre tid (~2 dygn) men som är mest energi-effektiv, allt för att maximera den last som kan tas med. Eftersom shyttlen åker 16 varv per dygn runt jorden så låter inte 43 varv orimligt men det vet jag inte.
När man åker till månen är det en helt annan bana som är mest energi effektiv.
Ulf Palmnäs 2006-12-18
Hur kan man få syre när man befinner sig i en rymdfarkost i rymden?

Visa svar

Dölj svar
Allt syre som man idag använder i rymden har man med sig från jorden i tankar. På långa resor kan man tänka sig att man använder ström för att spjälka vatten till syre och väte.
Ulf Palmnäs 2006-12-18
Jag undrar vart de 3 raketerna som sitter fast i rymdfärjan vid start och kopplas bort vid omloppsbanan runt jorden.. Var hamnar dessa hjälpraketer? I havet ?

Visa svar

Dölj svar
De tre raketmotorer som sitter längst bak på rymdskyttlen heter SSME "Space Shuttle Main Engine" och kopplas aldrig bort utan följer med skytteln ner då den landar. Däremot så kopplas den stora oranga tanken bort och återanvänds ej.
Ulf Palmnäs 2006-12-18
Jag och min vän Sofi undrar hur en rymdraket landar. Landar den i vattnet?

Visa svar

Dölj svar
Dom allra flest rymdraketer är engångs och landar inte utan det mesta utom satelliten faller tillbaka i atmosfären och brinner upp innan de når marken.
De rymdraketer som landar är de som är bemannade och då är det bara en liten del av den raket som startade på jorden som kommer tillbaka.
Den farkost som Christer Fuglesang åker med är den amerikanska rymdskytteln. Den ser ut som ett flygplan och landar på en landningsbana.
De farkoster som ryska cosmonater åker med är en kapsel som heter Souyuz. Den har formen av en fingerborg och den landar på land.
I Kina använder man en snarlik farkost.
Ulf Palmnäs 2006-12-18
Jag undrar om det finns någon enkel modell för hur en raketuppskjutning ska gå till? Någon slags "raketekvation"?

Visa svar

Dölj svar
Jag började undra över varför man avfyrar rymdraketer från Kazakstan, Baikonur. Är det p g a platsens läge på kontinenten eller är det för att det är förmånligare?

Visa svar

Dölj svar
Om man skall skjuta upp raketer som transporterar satelliter till en omloppsbana kring ekvatorn (t.ex. TV-satelliter) så är bästa läget så nära ekvatorn som möjligt. Dessutom vill man att så få människor som möjligt bor nära uppskjutningsplatsen och under uppskjutningsbanan.
Den europeiska rymdorganisationen ESA har valt att sända upp sina raketer från Kourou i Franska Guyana. Då Sovjetunionen inte ligger vid ekvatorn tror jag att de valde en plats så nära ekvatorn som möjligt men inom dess gränser som var ödslig. Idag skjuter man från Baikonour för att det där finns en etablerad rymdbas och att bygga en ny på "bättre"plats är kostsamt.
Ulf Palmnäs 2006-11-27
Villket sätt skulle vara det bästa att försöka uppnå ljusets hastighet?

Visa svar

Dölj svar
Idag kan ingen raket uppnå ljusets hastighet eftersom inget bränsle är nog energirikt vid förbränning. Det enda teoretiska sättet jag hört talas om är därför att tilföra energin utifrån. I ett fall var det att med en laser belysa en farkost och förgasa dess undersida vilket genererade en acceleration åt andra hållet.
Ulf Palmnäs 2006-11-27
Hur mycket förbrukar en raketmotor under en uppskjutning om bränslet är flytande väte och syre?

Visa svar

Dölj svar
En raket kan grovt sägas bestå av 90 % bränsle, 8 % tankar, raketmotorer och elektronik samt 2 % nyttolast dvs satelliten. Ju mer energi som finns i bränslet desto större andel nyttolast. väte /syre är som du kanske vet den mest energirika bränslekombinationen.
Ulf Palmnäs 2006-11-27
Vad har V2-raketerna haft för betydelse för utvecklingen av rymdfarkoster? Och vad används den till?

Visa svar

Dölj svar
Historia är inte mitt bästa ämne och om du söker på Wikipedia hittar du säkert mer (och korrekt) info. Min personliga synpunkt är att Von Brauns och hans tyska kollegors utveckling av V2-raketen under andra världskriget har varit helt avgörande för utvecklingen av dagens raketer. Flera av de tekniska konstruktionslösningar som de har på A4-motorn på V2-raketen finns även på dagens raketmotorer. V2-raketen demonstrerade att Goddards principer för raketmotorer fungerade och Von Brauns teams erfarenheter från V2 lade grunden för de ryska och amerikanska raketer som utvecklades under 50- och 60-talen. V2-raketen användes under kriget för att "bomba" England och Belgien.
Ulf Palmnäs 2006-11-27
Bortse från gravitionen - Är det till hjälp att jordytan finns som ett underlag för en raket som startar från jordytan, dvs som ett slags "fast punkt för avtrampet" eller har det ingen betydelse, eller försvårar jordens den rentav genom att stoppa ut avgasernas väg ut - är den så att säga "i vägen" ? Det måste ju inte vara en rymdraket. Om man hade kunnat bygga och starta en raket i rymden (det förutsätts att det finns en syrebehållare som möjliggör en förbränning av drivmedlet) hade den givetvis accelerat snabbare. Men skulle man då ha byggt ett underlag som "mothåll" för raketgaserna att trycka sej mot? Hoppas frågan är tillräckligt klart formulerad. Går det att matematiskt visa hur en raket accelererar i början av starten i förhållande till om det finns en "platta" bakom utblåset eller inte?

Visa svar

Dölj svar
Raketens acceleration kommer helt från impulslagen. Dvs kraften kommer från att raketmotorn blåser ut heta gaser med en fart av flera km/s.
Att en platta finns bakom har ingen reell betydelse. Flammans hastighet beror bl.a. av det mottryck som finns i atmosfären. Ju lägre tryck desto större hastighet.
En liknelse är om du står på rullskridskor och skjuter ett gevär så åker du själv bakåt. Ju större massa hos kulan desto snabbare åker du bakåt. Ju högre fart på kulan desto snabbare åker du bakåt. Det faktum att kulan senare slår i en vägg påverkar inte din hastighet.
Ulf Palmnäs 2006-11-27
När en raket eller satellit flyger bara i rymdbanor, förbrukar den då bränsle?

Visa svar

Dölj svar
Då en raket eller satellit flyger i en omloppsbana kring jorden så förbrukas inget bränsle då den defacto är i fritt fall.
Men så fort man skall justera banan, tex för att månens gravitation ryckt i den eller för att de övre skikten av jordens atmosfär bromsat upp den, då förbrukas raketbränsle.
Ulf Palmnäs 2006-11-27
Är det svårt att styra en rymdraket? (i luften, inte i rymden)

Visa svar

Dölj svar
Raketen styrs på vägen från upp från startrampen till sin slutliga bana av ett förprogrammerat program i dess datorn. Detta program ger signaler hur raketmotorerna skall vridas. Det är alltså huvudsakligen genom att vrida på "flamman" som man kan styra raketen åt olika håll. Olika givare (t.ex. gyro, GPS mm) ger indata var raketen befinner sig och och hur den lutar. Detta medför att man kan kompensera bl.a. för vinden. På högre höjd och i perioder då man inte använder huvudmotorn så finns mindre raketmotorer på sidan av raketen som kan användas för att vrida och spinna raketen.
Att styra en raket är alltså inte speciellt svårt.
Ulf Palmnäs 2006-11-14
Vem skapade rymdraketen?! Varför skapar man rymdraketen?!

Visa svar

Dölj svar
När det gäller vem som skapade rymdraketen, så är som oftast i skapande processer flera personer. Viktiga är Tsiolkovsky som i Ryssland teoretiskt arbetade med hur man kan komma från jordytan till rymden. Goddard i USA gjorde flera experimentella försök på principen om raketer. Detta var den bas som flera tyska vetenskapmän med Verner von Braun i spetsen använde då de under andra världskriget skapade missilen V2. Verner von Brauns dröm var redan då att bygga vidare från denna missil till en flerstegsrymdraket, vilket han sedan gjorde i USA och delar av hans team gjorde i Ryssland efter kriget.
När det gäller varför man skapade rymdraketen, så är det säkert frömmen att utforska rymden. En inspiratör i detta hänseende var säkert författaren Jules Vernes.
Om du googlar eller söker på dessa namn på Wikipedia finner du mycker mer information.
Hur kan en raket spruta eld i rymden?

Visa svar

Dölj svar
Eld på jorden är ju en kombinationen av bränsle och luft=syre samt en gnista. I rymden och i en raketmotor så behövs det ett bränsle, till exempel väte eller flygbensin, samt syre och en gnista. Därför har varje raket två tankar ombord: en för bränslet och en för syret.
Ulf Palmnäs 2006-10-23
Vad används för raketbränsle vid uppskjutningen av Discovery till ISS?

Visa svar

Dölj svar
Skytteln (rymdfärjan) använder i huvudsak två typer av bränslen, i fast form i de stora raketerna på sidan och i flytande form i den stora bruna tanken samt ombord på skytteln. Om du söker på webben med sökorden "shuttle, rocket fuel" så hittar du många bra träffar.
Ulf Palmnäs 2006-10-22
Hur mycket bränsle behöver man om man ska skjuta upp en geostationär satellit som väger ca 100 kg?

Visa svar

Dölj svar
Om du söker reda på hur mycket bärraketen Ariane 5 har i bränsle och sedan ser hur mycket vikt den tar till geostationär transferbana (GTO) så kan du skala detta gentemot din lilla satellit. Men då är du bara i GTO och måste själv ta dig till geostationär omloppsbana (GEO). För att komma till GEO behöver du använda Tsiolkovskijs ekvation samt veta vilken hastighetsändring som krävs delta V.
Ulf Palmnäs 2006-10-19
Hur många brukar det vara i en rymdfarkost?

Visa svar

Dölj svar
De flesta raketer som skjuts upp är obemannade. Bemannade rakter skjuts upp bara från Ryssland/Kazakhstan, USA och nu på senare tid även Kina.
I Sverige skjuts sondraketer upp i forskningssyfte från Rymdbolagets anläggning Esrange Space Center utanför Kiruna, se
www.ssc.se/svenska Ulf Palmnäs 2006-10-18
Man läser att avfall m.m. sänds in i atmosfären för att av friktionsvärmen brinna upp. Men är det möjligt att något stort och lätt, t.ex. en solpanel skulle kunna klara sig ända till jordytan p.g.a stor yta och ringa vikt?

Visa svar

Dölj svar
I omloppsbanan har rymdskrot en hastighet på över 8 000 m/s så den friktionsvärme återinträdet alstrar är mycket stort, vilket smälter det mesta som inte är större solida föremål. En solpanel tror jag är alldeles för orubust för att inte brytas i småbitar och brinna upp. Däremot har jag läst att en stor del av en bränsletank från en amerikansk raket för länge sedan nådde marken i Texas och dödade en ko.
Ulf Palmnäs 2006-10-19
Hur lång tid tog det att flyga till rymden den första gången?

Visa svar

Dölj svar
Man brukar säga att rymden börjar på 100 km höjd, för att där uppe är luften så tunn att en rymdfarkost kan åka ett varv utan att bromsas av luften.
För en raket att komma till en omloppsbana i rymden tar lite olika tid beroende vilken bana satelliten slutligen skall till. För att nå de lägsta banorna, som man åkte till de första gångerna, så tar det 10 -15 minuter.
Ulf Palmnäs 2006-09-05
Hur bromsar man fritt fall?

Visa svar

Dölj svar
Om man är ute i rymden där det inte finns atmosfär, då måste man använda någon typ av raketmotor för att bromsa det fria fallet. Om man däremot är i en atmosfär så använder man ofta någon stor yta för att bromsa mot atmosfären. Om vi tar som exempel när Apolloastronauterna skulle landa på jorden efter att de besökt månen så bromsade de i den övre atmosfären först med hjälp av en värmesköld på botten av landningsfarkosten. När de kommit ner i fart så släppte de ut fallskärmar som bromsade ner farten ytterligare och sedan, på slutet, blåste de upp ett slags airbag så att när de slog ner i vattnet bromsades farten ytterligare och de flöt upp.
Ulf Palmnäs 2006-08-29
Vad väger en rymdfärja och hur myckey bränsle dricker den om man ska till Mars?

Visa svar

Dölj svar
Den amerikanska rymdfärjan väger ca 2000 ton när den lyfter och av det är 1750 ton bränsle. Själva skytteln (orbiter) väger ca 100 ton.
Trots allt bränsle så räcker inte detta att flyga till Mars, utan det räcker bara att nå en omloppsbana kring Jorden på 250 - 500 km.
Du kan hitta mycket mer information om skytteln på
http://en.wikipedia.org/wiki/Space_shuttle Ulf Palmnäs 2006-05-31
Hej! Hur gör man för att inte vara tynglös i rymdraketen? Jag har hört att man kan accelerera och att man kan rotera rymdskeppet.

Visa svar

Dölj svar
Att man är tyngdlös i rymden kan bero på två orsaker. Det ena är att man är så långt bort från en stjärna eller planet att den dragningskraft som påverkar är så svag att man "svävar". Den andra anledningen att man är tyngdlös då man är nära en planet (som de flesta astro- och kosmonauter) är att rymdskeppet befinner sig i en bana som de facto innebär fritt fall.
För att skapa en artificiell gravitation kan man t.ex:
- Accerelera eller retardera dvs gasa eller bromsa. Det är samma effekt som på jorden, då en hiss"gasar" uppåt blir du tyngre.
- Rotera rymdskeppet. Det är samma effekt som på jorden, då man snurrar en hink med vatten genom att hålla i handtaget snurra sin kropp. Vattnet "trycks" av rotationen ned mot hinkens botten. Trots att hinken lutar rinner inte vattnet ut. I filmen "2001 - en rymdodyssé" kan man se ett bra exempel på detta.
Hoppas att jag kunde förklara på ett förståligt sätt.
Ulf Palmnäs 2006-05-24
Jag undrar om det skulle kunna vara möjligt att driva ett rymdskepp med hjälp av fusion med väte som blir helium och om det skulle kunna fungera att ha ett klotformat rymdskepp?

Visa svar

Dölj svar
Det går absolut att driva en raketmotor med principen av fusion/fission som värmer väte som strömmar ut ur ett raketmunstycke. Prov av sådana motorer genomfördes under 50-talet och var på tal igen för några år sedan. läs mer på (
http://www.lascruces.com/~mrpbar/rocket.html )
Att skjuta upp ett rymdskepp från jordytan till rymden baserat på fission/fusion är inte en populär idé då en motor sprider mycket radioaktiv strålning.
Att använda sådana motorer i rymden mellan planeterna i solsystemet är mycket med attraktivt då nukleära motorer har mycket bra prestanda. För att då ha med sig allt väte är ett klotformat skepp en möjlighet för att minimera värmeläckaget av vätet till omgivningen. I rymden finns ju inget luftmotstånd som tvingar fram en slankare form på rymdskeppet dvs som dagens raketer har .
Ulf Palmnäs (2006-05-04)
Ungefär hur fort flyger en raket?

Visa svar

Dölj svar
En raket flyger som fortast när den brunnit färdigt och skall släppa satelliten. När den flyger i bana runt jorden flyger den med ungefär 8 km/sekund.
Ulf Palmnäs (2006-04-25)
Finns det en rymdbas i Sverige, om det finns, hur länge har den funnit?

Visa svar

Dölj svar
Det finns en rymdbas i Sverige: Rymdbolagets anläggning Esrange utanför Kiruna. Esrange har funnits sedan 1966. Därifrån sänder man upp raketer och ballonger i forskningssyfte, och där finns också markstationer för kommunikation med satelliter. Läs mer på
www.ssc.se/esrange Annika Benson (2006-04-10)
Hur stor är en rymdraket?

Visa svar

Dölj svar
Rymdraketer finns i många olika storlekar.
- Den största av dem var Saturn 5 som sköt astronauter till månen. Den var ca 110 m hög och vägde 2 900 ton.
- Vår europeiska raket Ariane 5 är ca 55 meter hög och väger något över 700 ton.
- Exempel på en liten raket är den ryska raketen Start-1 som är ca 22 m hög och väger 50 ton.
Ulf Palmnäs (2006-04-05)
Hur kan en raketmotor som skickar ut gaser i ungefär 10 mach driva en raket så snabbt som 25 mach?

Visa svar

Dölj svar
Hastigheten på raketmotorns flamma är 3,5 till 4,5 km/s och den massa som sänds ut är i storleksordningen 10-400 kg/s. Den kraft som "trycker" på raketen (gasernas massa gånger gashastigheten i kvadrat) och accelererar raket framåt är inte beroende av raketens hastighet i atmosfären. Kraften som driver raketen framåt är bara beroende av den relativa hastigheten mellan raket och gasen som strömmar ut ur raketmotorn.
En liknelse: Om du står på en skatebord med en potatissäck och slänger den bakåt så accelererar/åker du och skateborden framåt. Detta är sant om skateboarden står still eller om du åker i Mach 25.
Ulf Palmnäs (2006-03-30)
Vem uppfann rymdraketen?

Visa svar

Dölj svar
Man kan säga att den som kom på idén med rymdfärder var en ryss som hette Tsiolkovskiy. Han funderade i slutet på 1800-talet på raketer och rymdfärder. I början av 1900-talet gjorde en amerikan vid namn Goddard och en tysk vid namn Oberth var för sig experiment som ledde till de senare rymdfärderna. Dessa tre räknas som rymdfartens fäder.
Mattias Abrahamsson
Hur många rymdraketer har kraschat?

Visa svar

Dölj svar
Oj, det var en svår fråga. Det är ganska många. Man brukar räkna med att ett par procent av raketerna inte fungerar som de ska. Jag skulle säga att det brukar vara kring 5 varje år som inte kommer upp ordentligt, men kan inte säga säkert.
Mattias Abrahamsson
Vad har ni för bränsle?

Visa svar

Dölj svar
På de raketer vi skickar upp från Esrange används fast bränsle. Större raketer använder oftast flytande bränsle. Då kan man t.ex. använda flytande syre och flytande väte. Det ger bra effekt och bara vattenånga som avgas. Det finns även många andra ämnen som används, t.ex. fotogen, hydrazin och dikväveoxid (lustgas).
Mattias Abrahamsson
Hur byggs rymdraketen?

Visa svar

Dölj svar
Rymdraketer byggs i stora verkstäder.
Hur ser motorena ut i en rymdfärja? Vad använder dom för bränsle? Vad åker rymdraketer på i rymden?

Visa svar

Dölj svar
När används fast respektive flytande bränsle?

Visa svar

Dölj svar
Hanteringen av fast bränsle är betydligt lättare och dessutom billigare. Nackdelen är att energiinnehållet inte är tillräckligt stort för att i få steg nå den acceleration som krävs för att komma upp i omloppsbana, dvs den hastighet som krävs för att lämna jordens gravitationsfält.
Hur högt tryck är det i en raketmotor?

Visa svar

Dölj svar
I Vulcain, den huvudmotor som används i Ariane 5-raketen, ligger trycket på ca 100 bar i själva brännkammaren. I Castor 4B som används på Europas största sondraket MAXUS ligger trycket på ca 50 bar.
Hur hög temperatur är det i raketmotorn?

Visa svar

Dölj svar
I Vulcain, den huvudmotor sam används i Ariane 5-raketen ligger temperaturen på ca 3500°C i själva brännkammaren. I Castor 4B som används på Europas största sondraket MAXUS ligger temperaturen på ca 3250 °C.
Hur accelererar en raketmotor som skall ut i omloppsbana?

Visa svar

Dölj svar
Vid starten är raketen inte särskilt snabb beroende på att den är fullastad med bränsle och ibland även utrustad med boostrar (mindre raketer häftade runt om huvudraketen för att öka accelerationen den första sträckan då jordens dragningskraft är som störst). Dragkraften i första steget är störst eftersom jordens dragningskraft skall besegras. Man måste dock ta hänsyn till att bemannade rymdraketer inte får överstiga 3 G eftersom människan inte tål starkare krafter än så. I allmänhet ska raketens dragkraft vid start beräknas efter raketens vikt + ytterligare 30 % av denna. Allt eftersom raketen stiger blir dragkraften bättre tack vare att atmosfären blir tunnare. Samtidigt ökar accelerationen stadigt eftersom raketen blir lättare. Det betyder att dragkraften i de efterföljande stegen inte behöver vara lika hög.
Vilka rakettyper finns det?

Visa svar

Dölj svar
Det finns i stort sett två typer av raketer om man tittar på användningsområden. Den ena är bärraketer som skall lyfta sin last i omloppsbana runt jorden eller ännu längre ut i rymden. Den andra är sondraketer som lyfter sin last olika långt ut i rymden men som alltid återvänder till jordens yta igen.
Varför måste raketer vara så stora och dyra?

Visa svar

Dölj svar
Alla raketer är inte stora och dyra men bärraketer är det oftast. De har i allmänhet ett rätt tung last (3-30 ton) och måste därför vara stora och tunga själva vilket naturligtvis ökar priset rejält. Storleken är beroende av att raketen måste nå upp till så höga hastigheter som 8-10 km/s vilket är nödvändigt för att kunna komma upp i omloppsbana. Här krävs en otrolig acceleration och mycket bränsle som tar stor plats och väger mycket. Dyrt blir det eftersom raketen i allmänhet endast används en gång. Vi pratar om dryga en miljard svenska kronor och det är lika mycket som ett mellanstort flygplan. Du kan ju tänka dig priset för en flygbiljett mellan Stockholm och Paris om planet endast kan användas en gång. Idag arbetar man med att utveckla återanvändningsbara raketer bl. a för att försöka sänka prislappen.
Vilket bränsle är bäst för bärande raketer?

Visa svar

Dölj svar
För att bränslet skall kunna förbrännas krävs syre och det finns inte hela vägen upp till omloppsbanan. Därför måste man föra med egna syretankar ombord på raketen. Som andrakomponent väljs gärna vätgas eftersom det har det absolut högsta energiinnehållet och man klara sig på en mindre mängd gas än om man hade valt ett annat bränsle. Mindre mängd ger en lättare raket som i sin tur ger en billigare bärraket.
Hur lång tid brinner en raketmotor?

Visa svar

Dölj svar
Alla raketmotorer har sitt eget brinnförlopp men om vi tittar på Ariane 5-raketen så ser det ut så här: Vulcain och boostrar startas samtidigt vid start, boostrarna brinner i 2-3 minuter, Vulcain brinner i 10 minuter och raketen bifinnes sig då nästan i omloppsbana. För att positionera en satellit i omloppsbana används en mindre motor som brinner i 20 minuter och därefter skall uppskjutningsfasen vara klar. För sondraketen MAXUS brinner ett raketsteg under ca 62 sekunder och lyfter upp raketen på 800-1000 km höjd innan den vänder och landar inom Esrange nedslagsområde.
Skulle det vara tekniskt möjligt att använda sig av en "Elektromagnetisk Släde" för att uppnå en hastighet tillräcklig för att skicka ut en farkost i omloppsbana? Om det skulle vara möjligt så skulle man dramatiskt kunna reducera farkostens startmassa.

Visa svar

Dölj svar
Elektromagnetiska slädar har i olika grad utretts under de senaste 15 åren i USA och Europa. Att via en släde på marken ge en farkost en fart på bortåt 10 -15 km/s (vilket behövs för att nå omloppsbana) innebär en så enormt luftmotstånd att farkosten skulle bli för het för att skall vara praktiskt användbart.
Däremot är det fullt möjligt att använda en elektromagnetisk släde vid start (upp till 150 m/s) innan planer lyfter. I dagsläget bedöms detta dock alltför operationellt komplicerat och dyrt för att vara praktiskt.
Finns det någon möjlighet att skjuta upp en satellit i omloppsbana från Esrange?

Visa svar

Dölj svar
Frågan har utretts med slutsatsen att det är tekniskt möjligt och att det inte innebär stora risker för allmänheten.
Vad kostar det att skicka upp en bemannad raket i rymden?

Visa svar

Dölj svar
Den amerikanska rymdskytteln kostar cirka 500 miljoner dollar att skjutas upp.
Världen först rymdturist Dennis Tito lär ha betalt 20 miljoner dollar för att åka upp med en rysk kapsel.
Hur landade människorna på månen?

Visa svar

Dölj svar
Tre astronauter sköts upp till en omloppsbana kring jorden med en Saturnus 5-raket. Från jorden till månen åkte de i två hopkopplade farkoster; en månlandare och kommandomodul. Dessa farkoster placerades i en omloppsbana kring månen. Därefter kopplade månlandaren loss sig, bromsade sin hastighet och landade med hjälp av sin motor på månen. Efter utfört uppdrag sköts sedan en del av månlandaren upp tillbaka för att docka med kommandomodulen för färden tillbaka till jorden. Mer information finns på
http://history.nasa.gov/SP-4029/Apollo_11a_Summary.htm
Man läser att raketer styrs och balanseras av gyroskop. Hur förklaras detta enkelt? Det måste vara ganska komplicerat då man i rymdålderns början sett så många raketer haverera vid uppskjutningen.

Visa svar

Dölj svar
Gyron användes som riktningsreferens och via en styrautomat (egentligen från början en sorts elektronisk förstärkare, även kallad analogimaskin - föregångare till dagens datorer) vreds raketens munstycke eller roder i raketsens avgasstråle. På så sätt kunde raketen hållas på rätt köl och kurs. I princip används samma metoder nu men styrautomaten är digital - d.v.s. en dator gör jobbet.
Hur landade man på jorden efter turen till månen?

Visa svar

Dölj svar
Den kapsel som astronauterna satt i landade med hjälp av tre stora fallskärmar i Stilla havet. Kapseln flöt som en kork på vattnet fram till dess en helikopter kom och lyfte den till närliggande fartyg.
Hej ! Jag undrar, vad var egentligen aerospike-motorn NASA hade till det nedlagda X-33-projektet. Tack på förhand!!

Visa svar

Dölj svar
Aerospikemotorn är en motor där motorn munstycke består av krökta stora paneler istället för ett klockformat munstycke. Vidare så sitter det flera brännkammare på utsidan. Syftet är att öka munstyckets prestanda genom bättre anpassning till omgivnings lufttryck när man flyger på olika höjd
se även bilder på
http://www.hq.nasa.gov/office/pao/History/x-33/aerospik.htm
Hur fort går en rymdraket när den väl är uppe i rymden?

Visa svar

Dölj svar
Rymdraketerna går olika fort beroende på sin bana. Om raketen / satelliten skall till andra planeter behöver de åka mer än 13 km /s. Om de åker i en så kallad geostationär bana, som de flesta telekommunikationssatelliter gör, så är hastigheten bara 3 km/s. Satelliter i polära banor närmare jorden har en hastighet runt 8 km/s.
vad behövs med i rymden för att klara sig i t ex 1000 år?

Visa svar

Dölj svar
Då behöver man skapa en kopia på jordisk ekologi, d.v.s ett kretslopp av energi och biologiskt material. Under 1970-talet skisserades "rymdkolonier" vid de s.k. Lagrangepunkterna, som skulle ha varit självförsörjande och innefatta jordbruk!
Hej! Hur ser utvecklingen av det som efterföljer Ariane 5, blir det ännu större raketer, forskar man på alternativ?

Visa svar

Dölj svar
Efterföljaren till Ariane 5, dvs vi pratar om nästa generations raket som kan komma i drift år 2015, är långt ifrån beslutad. I Europa har flera förberedande studieprogram genomförts i syfte att fastställa dess konfiguration: ett eller flera steg, bevingad eller ballistisk, raketmotorer eller luftandande motorer. Dessutom har dessa program börjat identifiera vilka teknologier som är kritiska för att lyckas. Ett nytt sådant förberedande program kallat "Future Launcher Preparatory Program" föreslås nu av ESA med start under året.
Just nu lutar det åt en raket som har flera steg, drivs av raketmotorer men som är helt eller delvis återanvändbar.
Hej! Kommer Europa överhuvudtaget satsa på bemannade rymdfärder?

Visa svar

Dölj svar
Europa gör redan detta, men i samarbete med andra länder. Den tunga transportfarkost för gods till rymdstationen ISS, som Europa utvecklat, ATV, skulle faktiskt kunna vara en friflygande liten rymdstation - med vissa modifieringar. Några planer på egen förmåga att sända upp astronauter finns dock icke.
Vad är de avgörande skillnaderna mellan Titan och Atlas ( de senaste typerna) och Ariane 5.

Visa svar

Dölj svar
Det finns egentligen inga avgörande funktionella skillnader. De är alla raketer som lyfter stora nyttolaster.
Skillnaderna ligger dels i att deras huvudmotorer använder olika bränslen
- Titan NTO/UDMH
- Atlas Syre/ RP
- Ariane Syre /väte.
En annan skillnad är att Titan och även senare varianter av Atlas sällan skjuter upp kommersiella nyttolaster, vilket Ariane däremot huvudsakligen gör.
Vilket bränsle åker rymdraketer på?

Visa svar

Dölj svar
De bränslen man använder för att driva raketer skall vara energirika och helst vara täta (hög densitet). Dessutom behöver raketen ta med sig en egen oxidator (oftast syre) eftersom den flyger ovanför atmosfären. På den europeiska raketen Ariane används tre olika bränslekombinationer , väte/ syre, NTO/ MMH samt ett krut som kallas HTPB och som ser ut som suddgummi.
Vad tror du om projekten som ska försöka vinna X-Price och deras raketlösningar, en del verkar synnerligen intressanta?

Visa svar

Dölj svar
X-Price är en intressant tävling som har inspirerats av tävling som Charles Lindbergs vann, att först flyga solo över Atlanten.
Det är möjligt att X-pricetävlingen kan öka intresset för vår tillgänglighet till rymden.
Rörande de enskilda tävlande så vet jag för lite för att ha en åsikt.
Kan du ge mig lite fakta om rymdraketer?

Visa svar

Dölj svar
Dagens rymdraketer kan lyfta mellan 50 kg till 25 000 kg satelliter till omloppsbana. För att nå omloppsbana behöver de accelerera till en hastighet av c:a 8 km/s. Detta sker genom att raketen använder flera steg med stora tankar och kraftiga motorer i det nedersta steget för att sedan ha mindre tankar och mindre kraftiga motorer i de övre stegen.
Ariane 5 t.ex. lyfter ca 10 ton till telekomsatelliternas standardinjiceringsbana (GTO) och ca 20 ton till låg omloppsbana. Dess startvikt är ca 750 ton och dess boostermotor har en lyftkraft av över 500 ton. Dess övre stegs motor har en lyftkraft av ca 3 ton. Tendensen inom raketbränslen är att använda väte och syre eller flygfotogen och syre.
Att resa från jordytan till låg omloppsbana går på ungefär 15 minuter, men accelerationen är ganska kraftig (3-5g). Inom Sverige levererar Volvo Aero nyckelkomponenter till raketmotorerna och Saab Ericsson Space levererar omborddatorer samt separationssystem.
Mer att läsa hittar du t.ex. på
http://www.arianespace.com/site/launcher/launcher_index.html
Vad heter/hette han som byggde den första raketen?

Visa svar

Dölj svar
Den som uppfann krutraketer, sådana som vi nu skjuter på nyårsafton & påskafton, är osäkert men man tror att kineserna uppfann den för över 2000 år sedan.
När det gäller raketmotorer som drivs av flytande bränse och som dagens rymdraketer använder, så vet man bättre. Det var Robert H. Goddard som 1926 skjöt upp den första lilla rakekten av den typen.
En bild och lite mer info (på engelska) finns på bifogade länken
http://science.nasa.gov/headlines/y2005/14oct_betterrocket.htm
Hur fort kan människan färdas och hur fort har man färdats?

Visa svar

Dölj svar
Normal hastighet för en astronaut som färdas på rymdstationen ISS är ca 7.5 - 8 Km/s. De astronauter som åkte till månen åkte snabbare. Om jag kommer ihåg rätt så var det c:a 13 km/s.
Har hört om ett bränsle med xenon där man flyttar elektroner, hur går det till?

Visa svar

Dölj svar
Raketer använder oftast ett flygfotogen som bränsle och syre som oxidator. Xenon används oftast bara för mindre "knuffar" i rymden på satelliter. Ett exempel är den svenska SMART-1-satelliten, utvecklad av Rymdbolaget, som med en dragkraft på ca 65 mN långsamt åkte till månen.
Hur fort accelererar en rymdfarkost?

Visa svar

Dölj svar
Accelerationen styrs ofta av det som raketen transporterar. Få människor vill accelereas snabbare än 3 G.
Vad finns det för problem med att nå ljushastighet, tror du att det kommer gå i framtiden?

Visa svar

Dölj svar
Problemet med att nå ljushastigheten är om farkosten måste bära med det bränsle som skall driva motorerna. Då finns det inget bränsle & raketmotor som är effektiv nog. Om man däremot kan använda en extern energikälla som kan skapa en acceleration av en rymdfarkost så finns en viss chans.
Vem uppfann rymdmotorn?

Visa svar

Dölj svar
Raketmotorn är en urgammal uppfinnning som väl först dök upp i Kina för 800 år sedan som fyrverkeripjäs.
Vem uppfann rymdraketen? Var, när och hur? Jätte tacksam för svar, pga skolarbete snart skall vara färdigt. :)

Visa svar

Dölj svar
Teoretiskt sett var det nog ryssen Konstantin Tsiolkovskij (1857-1935) i slutet av 1800-talet, men den första praktiska vätskedrivna raketen - som är en förutsättning för rymdfart - sändes upp av amerikanen Robert Goddard den 16 mars 1926. Den steg bara några tiotal meter.
Sven Grahn
Hej! Vad är en Pulsdetonationsmotor, är det ett bra alternativ och har den testats?

Visa svar

Dölj svar
Hej!! Forskningen kring Ramjet och scramjet motorn har ju pågått sedan 40 talet (men teorin föddes väl redan på 20-talet?) Jag har sett att omfattande forskning har pågått men varför har man haft så otroligt svårt att få det att fungera i praktiken, nu i sommar ska NASA testa sin andra x-43 och i Australien gjorde Hyshot-projektet ett lyckat test i höst (2002).

Visa svar

Dölj svar
Den generella svårigheten med ramjet och scramjetmotorer på rymdfarkoster är att de bara kan användas då raketen flyger i atmosfären. Om man flyger snabbt i atmosfären blir raketen het, vilket ofta kräver kylning av väsenliga delar på vingar och nos vilket gör raketen tung. För att sedan komma till omloppsbana måste ändå raketer användas för merparten av fartökningen.
Scrammotorer är dessutom stora och tunga i jämförelse med en raketmotor med samma dragkraft.
En ytterligare svårighet är att få bra förbränning inne i en brännkammare där bränsle och luft blandas och förbränns i supersonisk hastighet. Det blir lite som att hålla ett ljus brinnande i en storm.
Sven Grahn
När invigdes Esrange?

Visa svar

Dölj svar
Esrange invigdes 1966.
När skickades den första raketen upp från Esrange och hur många raketer har man sänt upp?

Visa svar

Dölj svar
Från hur många platser i Sverige har raketer skickats ut i rymden?

Visa svar

Dölj svar
Raketer har skickats upp från tre platser: Nausta, Kronogård och Esrange i Norrbotten. Läs mer om de första svenska rymdraketerna på
Sven's Space Place Sven Grahn
När och var skickades den första raketen upp i rymden från Sverige?

Visa svar

Dölj svar
Den första rymdraketen sändes upp från Nausta i Norrbotten den 14 augusti 1961 kl. 2205.
Sven Grahn
När (och varför) började man använda fast bränsle i raketerna?

Visa svar

Dölj svar
Fast bränsle (kallas ibland krut) används för mindre höghöjdsraketer eftersom sådanan raketer är enkla att hantera och kräver inga rörliga delar som en vätskedriven raket med dess pumpar och turbiner för bränslematning. Fastbränsleraketer är i allmänhet inte lika effektiva som vätskeraketer men används främst där man värderar enkel hantering högre än prestanda. Detta gäller naturligtvis också i miltära sammanhang där fastbränsleraketen dominerar.
Sven Grahn