Ballongerna flyger för att dom är fyllda med en gas som är lättare än luft. Jämför med att en kork som man sänker ned i vattnet snabbt vill upp till ytan igen för att den är lättare än vattnet så vill våra ballonger upp för att gasen i ballongerna är lättare än luften. Den gas som vi vanligtvis använder är helium men ibland använder vi vätgas.

Per Baldemar (2006-04-11)

Ballongerna på Esrange flyger oftast på 30 - 35 km höjd, men de kan nå höjder upp till 45 km. Det är väldigt svårt att flyga ballonger högre än så, på grund av att det inte finns nog med luft kvar där att lyfta den mycket högre.

Vanligen 2 - 5 timmar. Det har funnits flygningar som har varat i 22 dagar, 5 varv runt Nordpolen.

Vätgas eller helium. På grund av vätgasens explosiva natur, fylls de största ballongerna med helium. Helium, som väger mer, är emellertid inte lika effektivt som vätgas, och mycket dyrare.

Tunn polyethene-plast, vanligen mellan 10 och 20 µ tjock. Ju tunnare plast desto mer nyttolast kan lyftas.

På Esrange använder vi oss av ballonger gjorda av Zodiac, Frankrike, samt Raven, USA. Tillverkare finns även i Kina, Ryssland och Indien.

De flesta kommer från Europa, men även från USA, Ryssland och Japan. Frankrike och Tyskland är de europeiska länder som sänder mest forskare till Esrange.

Ja, exempelvis forskare från Institutet för rymdfysik i Kiruna, Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet (MISU) samt Chalmers i Göteborg.

Om en ballong släpps under perioden september - maj, kommer den att flyga österut på grund av de rådande vindarna. Om den släpps på sommaren kommer vindarna att föra den ut över Atlanten.

Under augusti och sent i maj, vänder vindarna från öst till väst (eller den motsatta vägen), vilket betyder att en ballong som släppts då mer eller mindre kommer att stanna stilla över Esrange. Under denna "turn around period", kan ballonger flyga i 2 dagar och ändå landa bara ett par kilometer från Esrange.

Nej. Ballongerna tas ned med hjälp av fallskärmar till skillnad från raketer som kommer ned i fritt fall. Det betyder att ballonger kan landa nästan överallt. Vi landar ofta i den östra delen av Sverige, i Finland eller i Ryssland. Vi har flugit en ballong så långt söderut som till Dalarna, nordväst om Stockholm.

Ja, till en del. Ballonger flyger med vinden. Före varje flygning görs en noggrann beräkning av vindarna så att en bra flygriktning kan fås. Eftersom vinden blåser i olika riktningar på olika höjder, kan ballongerna styras om man väljer att flyga på vissa höjder. Genom att släppa ut gas får du ballongen att sjunka och genom att släppa ballast (tyngder) får du den att stiga. Dessutom kan vi från marken bestämma när flygningen ska avslutas.

En flygning av ett instrument som väger 100 kg kostar ca 300 000 kronor. Ett tyngre experiment kan kosta så mycket som 2 miljoner kronor. Till detta kommer kostnaden för själva experimentet.

Den vanligaste forskningen görs för att undersöka hur luften runt jorden mår, till exempel växthuseffekten och ozonlagret.

Den vanligaste forskningen görs för att undersöka hur luften runt jorden mår, till exempel växthuseffekten och ozonlagret. Forskning på norrsken samt astronomiska (teleskop) experiment görs. Även vissa tekniska tester utförs till exempel att släppa en modell av en rymdskyttel för att testa flygegenskaperna. Experiment med levande djur görs ej.

I princip ja! För det mesta är det bara rymdorganisationer som brukar flyga.

Tillsammans med radioutrustning, fallskärmar och experiment från något tiotal kilo upp till ett par ton.

Det är samma tryck inne i ballongen som utanför. Ju högre upp man kommer desto tunnare blir luften och desto mer utvidgar sig gasen. När ballongen är full stiger den ej mer.

Genom att fylla i ~15 % mer gas än vad som krävs för jämnvikt. Att ballongen kan lyfta en last beror på att gasen i ballongen är lättare än omgivande luft. Då ballongen är helt full försvinner de extra 15% gas ut genom öppningar i botten på ballongen.

Med hjälp av radar samt med satellitnavigeringssystem(GPS) vet vi alltid var ballongen befinner sig. Radiosignaler med vetenskapligt mätdata från ballongen tas emot på Esrange under hela flygningen.

Både nyttolast och ballong tas vara på efter en flygning. Ballongen bränns upp och lämnar inga farliga ämnen efter sig, bara kol och vatten.

De hämtas med helikopter och tas tillbaka till Esrange. Utrustningen renoveras sedan och kan flygas igen.

Polarvirveln är ett meteorologiskt fenomen som beror på årstidsväxlingarna. Under sommarhalvåret värms luften över den norra Polen och ett högtryck bildas. Runt detta roterar luften från öster till väster. På samma sätt kyls luften vintertid och ett lågtryck bildas så att vindriktningen blir den motsatta.